Sönderspelad är det första ord som kommer ploppar ut ur min ryggrad när jag tänker på avslutningsnumret, och det samma gäller intromelodin till klassiska Macken. Och Husvagn.

Men visst går låtarna hem.

Vissa nummer får bara inte missas när Galenskaparna – eller i det här fallet After Shave & Anders Eriksson – uppträder.

Förutom de givna numrena är just urvalet av sketcher ett av skälen till att jag vill hylla dessa gubbar.

Under första akten valdes numrena med hjälp av ett lyckohjul. I potten låg bitar som de hängivna fansen minns med stor glädje, men som inte framförts i missbrukande mängd.

Slumpen bjöd oss till exempel på klassiker som Svärföräldrarna, Spanarn, Bara sport och Brysselsteget.

Att Galenskaparnas är decennier från sina glansdagar, och att de på Spira i Jönköping får klara sig utan hjärnan och storstjärnan Claes Eriksson, hanterar man på ett bra sätt.

Sketcherna är ju redan skrivna (och återberättas ordagrant så när som på att Per Fritzell säger “sträckta armar” i stället för “raka armar” när Knut Agnred gör den världsberömda filippinska rondellen) och åldern vänder de till sin fördel genom en rad helfyndiga anspelningar.

Agnred säger till exempel, när han tar på sig en perukbeprydd hatt i rollen som svärfar Herman i Grisen i säcken från 1991: “Då skulle den få mig att se äldre ut. Nu får den mig att se yngre ut.”.

Trots det vill jag påstå att Agnred, 55, Anders Eriksson, 55, Jan Rippe, 56, och Per Fritzell, 56 ser, exakt likadana ut som de gjort i alla år. Också det är imponerande. Plus även till Fritzell som kompletterat sin blå husvagnsoverall med ett par Crocs.

Något negativt då? Anders Eriksson håller en obegriplig monolog inför avslutande Det ska va gött å leva. Han sade själv att det blev långt till poängen, men själv uppfattade jag aldrig någon poäng i historien om den inhyrda balettgubben.

Men avslutningen blir i mångt och mycket en svängande hitparad och efter showen kan jag faktiskt acceptera att slumpen fick lyckohjulet att utelämna monsterhiten Truckdriving song. Det var ungefär som att se en Metallica-konsert och bli snuvad på Nothing else matters, men ändå vara nöjd. Och dessutom: En show med Knut Angred i rollen som gymnasten Fritiof Konkas, Indien, är generellt sett bättre än en utan.

After Shave och Anders Eriksson

Kulturhuset Spira, Jönköping 21/1 2012

Betyg: 4/5.

.

Foto: Katarina Fegraeus

Två huvudsakliga intryck tar jag med mig efter att ha sett Veronica Maggio i Folkets Park. Ett positivt och ett negativt.

I vanlig svensk dramaturgisk ordning börjar jag med det dåliga, och sparar det roliga till sist.

För 360 kronor fick publiken i Huskvarna se en spelning som varade i – en knapp timme. Det är, i sann småländsk anda, lite snålt.

Som jämförelse kan nämnas att man får två timmar Lady Gaga och tre koppar kaffe för samma pris. Eller 720 tuggummin.

Och nu till det positiva: Helvete vilken show det blev.

Som på lustgas

Lady Gaga må vara billigare, men inte lika energisk.

Maggio och bandet är som ett barn i ett bollhav. Man går som på lustgas från första hit till sista och betar däremellan av en låtlista som egentligen inte lämnade något i övrigt att önska.

Det ”nya” albumet Satan i gatan gjorde Veronica Maggio till en av Sveriges absolut främsta artister och att spela (nästan) hela albumet är helt rätt. Dessutom är den gamla genombrottslåten Dumpa mig ett välkommet tillskott sedan vårturnén.

Jag tror henne

Trots den korta tiden saknades inget och då är det förstås motsägelsefullt att klaga över den korta tiden. Men en timme…

Veronica Maggio befäste i mina ögon sin topp tre-plats inom svensk musik i kväll. Och när hon inför det avslutande encoret talar om hur roligt hon har haft det på scenen tror jag henne verkligen. Det är annars inte alla slentrianmässiga hyllningsfraser man som åskådare tar till sig av.

Men publiken sjunger med, jublar, hoppar och tjuter. Jag hör knappt mig själv sjunga.

Hmm.

Är det förresten OK för en 21-årig kille/man att sjunga med till Veronica Maggio?

Ja, i kväll är det det.

Synd bara att vi inte fick göra det lite längre.

Veronica Maggio

Huskvarna Folkets Park

25/11 2011

Bäst: Säkert hälften av låtarna.

Sämst: Längden. En knapp timme. Vad fan.

Betyg: 4/5

Setlist:

Satan i gatan

Vi kommer alltid ha Paris

Välkommen in

Alla mina låtar

17 år

Inga kläder

Mitt hjärta blöder

Snälla bli min

Sju sorger

Gammal sång

Måndagsbarn

Stopp

Encore:

Dumpa mig

Finns det en så finns det flera

Jag kommer

Slutligen: Var det här årets första Maggio-recension som inte innehåller någon halvvitsig referens till låten Jag kommer, typ ”Maggio kommer igång lagom till avslutningsnumret”…?

.

FOTO: Olof Andersson

Det fanns en tid tid när Håkan Hellström var enkel och intim på sina spelningar. Nu är det ljusshower och kanske mer genomtänkta spelningar som alltid går hem. Men jag saknar intimiteten.

Journalistlinjen.nu fick mersmak på Håkan Hellströms konsert i Huskvarna Folkets Park och fanns tidigare ikväll på plats på Åhaga i Borås där Hellström och bandet Augustifamiljen intog scenen.

Vi känner igen oss i Håkan Hellström, och kan relatera till hans ofta enkla men sanna texter som blir så självklara. Det låter klyschigt, men så är det bara. Det är därför han går hem i stugorna i vårt avlånga land. Men borde vi inte hunnit tröttna på honom efter sex album och mängder av spelningar i folkparkerna, våra större inomhusscener och festivaler?

Förmodligen är svaret både och. Håkan, och Augustifamiljen, levererar både på scen och på sina skivor. Påskdagskvällen i Borås är ingen skillnad. Det är fullt ös från början i låten ”Dom jag kommer från” med den klockrena passningen ”Tough Alliance, vad är det jag hört om koka kola-vener? Ta det lugnt pojkar, ni är bara halvvägs ner” som låtens avslutning om göteborgsbandet Tough Alliance och deras hit Koka Kola-veins.

Tempot är högt, klassikerna rivs av, Håkan springer, lägger sig på marken, hoppar, tar av sin grårutiga kavaj och tar på den igen. Mannen är galen, och han får med sig publiken, i alla fall halva lokalen försöker hänga med så gott det går i texterna. Det är klart att det här fungerar, men: Sluta spela Klubbland. Den känns som en tänkt arvtagare till Kom igen Lena, Ramlar och En vän med en bil, men som aldrig kommer att få den statusen.

För att välja några låtar som sticker ut är vackra Aprilhimlen, Man måste dö några gånger innan man kan leva, Jag vet vilken dy hon varit i, Shelley och För sent för Edelweiss.

Jag har sett Håkan Hellström både på mindre och större scener. Och det är på de mindre han blir mer känslig och nåbar för publiken. Åhaga fungerar som lokal, förutom under ett av mellansnacken då man hör ljud från den intilliggande krogdelen till lokalen. Håkan framstår då mer som en konferencier som försöker göra sig hörd bland besökarna än den artist han är som förtjänar respekt. Och trots en snygg bombastisk och väl genomförd konsert och show saknar jag anonymiteten. Min uppmaning till herr Hellström, som återigen rör setlistan, lyder: Ersätt sega Kärlek är ett brev skickat tusen gånger med Bara dårar rusar in från Ett kolikbarns bekännelser och Vid protesfabrikens stängsel och jag börjar gråta nästa gång jag ser dig.

Setlista
Dom där jag kommer från
Kom igen Lena
Tro och Tvivel
Brännö Serenad
Aprilhimlen
Man måste dö några gånger innan man kan leva
En vän med en bil
Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din
Klubbland
Jag vet vilken dy hon varit i
Hurricane Gilbert
Shelley
För en lång lång tid
Ramlar
Kärlek är ett brev skickat tusen gånger

Extranummer
För sent för Edelweiss
Känn ingen sorg för mig Göteborg
River en vacker dröm
En midsommarnattsdröm
Du är snart där

Linus Lindahl

Håkan Hellström sägs ha varit i alla städer.

Och uppenbarligen är han stor i alla städer.

Det är inte särskilt konstigt.

Han är Göteborgs store son på musikhimlen och genombrottet kom med en låt om hemstaden. Håkan Hellström missar aldrig en chans att tala sig varm om Västkustens pärla och i höstas fyllde han stans hockeytempel.

Men under vårens riksomfattande turné blir det uppenbart att Håkan Hellström är Håkan med hela Sverige.

Folkets Park i Huskvarna är fullt. Redan på bussen från Jönköping sjungs Hellström-låtar av konsertbesökarna, företrädelsevis tjejer i åldrarna 14 till 17 år.

Allsången stark

Skillnaden mot spelningar i Göteborg är att Håkan inte namedroppar lika många platser i hemstaden och att Gårdakvarnar och skit med tillhörande Gais-halsdukar inte finns med i setlisten.

Men allsången är väl så bra i Huskvarna. Efter en intensiv inledning med Dom där jag kommer från, Kom igen, Lena och Tro & tvivel blir det kärlekstema i ett par låtar. Håkan tempoväxlar effektfullt mellan lugna bitar som Jag vet vilken dy hon varit i och riviga som En vän med en bil och Klubbland. Låten som hintades om i ingressen utesluts dock.

Låtvalet är väl genomfört, men fortfarande saknas den alltför sällan spelade Kär i en ängel liksom det senaste titelspåret 2 steg från Paradise.

Snart där igen

Höjdpunkten blir den välkomponerade hitparaden som avslutar showen. Då får vi höra magnifika För sent för Edelweiss, paradnumret Känn ingen sorg för mig Göteborg och fjolårets succé River en vacker dröm. Alltihop avslutas lugnt och stillsamt med en uppmaning till betyngda människor att kämpa vidare med budskapet Du är snart där.

Själv är jag är snart där igen. På Håkan-konsert. För än en gång har jag fått mersmak.

Setlist:

Dom där jag kommer från

Kom igen, Lena!

Tro och tvivel

Precis som Romeo

Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig

Man måste dö några gånger innan man kan leva

En vän med en bil

Jag vet inte vem jag är men jag vet att jag är din

Klubbland

Jag vet vilken dy hon varit i

Hurricane Gilbert

Shelley

För en lång, lång tid

Ramlar

Kärlek är ett brev skickat tusen gånger

Encore:

För sent för Edelweiss

Känn ingen sorg för mig Göteborg

River en vacker dröm

En midsommarnattsdröm

Du är snart där

Livskvalitet är ett mycket tungt och kanske även slitet ämne. Det har blivit ett ämne som man slänger sig med utan att egentligen tänka efter vad man verkligen tycker. Att få ihop livspusslet är ett modernt uttryck som många jäktade människor och särskilt småbarnsföräldrar funderar över.

Indisk kvinna

Ens egna tankar kring livskvalitet kan bero på många yttre omständigheter. Hur gammal man är. Vilken utbildning man har. Om man har ett dagligt arbete som ger en stadig inkomst. Ifall man är frisk eller lider av en obotlig sjukdom. Stina Fröberg som är 69 år och pensionerad sjuksköterska säger att hennes kristna tro är något som ger henne livskvalitet. Att få umgås med vänner som delar hennes tro samt närheten till familjen är saker som är viktiga för Stina. Under nästan 20 år var hon missionär för Svenska Missionskyrkan i Indien. Där upplevde hon hur människor som lever i extrem fattigdom kan ha helt andra grundvärderingar och drömmar.
  – Att kunna ge sina barn mat för dagen och ha möjlighet att skicka dem till skolan är saker som vi tar för givet men som många i Indien bara drömde om att kunna göra.
För Stina betyder de ekonomiska förutsättningarna mycket. Att ha möjlighet att kunna ha bil och hus. Att kunna åka på semester. Det är sådana saker som de i Indien ofta inte hade möjlighet att äga eller göra. Därför ser hon hur viktigt det är i hennes liv.

Pontus Andersson som är 19 år och går på Allmän Linje vid Södra Vätterbygdens Folkhögskola har en annan syn på vad livskvalitet betyder för honom.
 - Jag vill glädja andra. Om jag kan göra någon annan glad blir jag själv lycklig. Det är livskvalitet för mig, menar Pontus.
Pontus har ett genuint teknikintresse och älskar att gå på loppmarknader för att leta efter äldre tekniska prylar som till exempel LP-spelare, Kassettspelare och äldre TV-spel.
 - Ser jag något som någon annan behöver blir jag glad om jag kan hjälpa den personen, säger Pontus.
Trots att Pontus är mycket aktiv på internet och gillar att diskutera på till exempel Facebook tycker han ändå att det är viktigast med fysiska erfarenheter.
 - Varje ny fysisk erfarenhet ger mig ett nytt minne som jag kan bära med mig eller diskutera på något internetforum, säger Pontus.
Han älskar hela sin familj men står extra nära sin far. De delar både teknikintresse och har samma dåliga humor enligt Pontus.
- Jag behöver inte ha daglig kontakt med mina syskon men jag älskar dem ändå, säger Pontus.

Ja, en kristen tro eller ett brinnande intresse för teknik kan betyda väldigt mycket i olika människors liv. Vad man varit med om tidigare i livet och vilka erfarenheter man fått är nog det som starkast präglar ens syn på vad livskvalitet är. Sedan finns det nog mycket som är gemensamt för alla människor på vår planet. Behovet av närhet och att vara behövd och älskad tror jag är sådant som knyter oss alla människor samman.

Tommy Nilsson

TV4 Nyheterna i Jönköping visade tidigare idag att företagare i centrum är oroade över den stigande parkeringsavgiften som infördes vid årsskiftet.
De menar att allt fler kunder nu kommer att välja avgiftsfria parkeringsplatser som A6, före att handla i centrum.

Något som besvisligen också stämmer, då fyra av tio tillfrågade säger att de genom avgiftshöjningen nu istället kan välja A6 köpcentrum före att handla på stan. Men för några av bilförarna finns det inget val och en av dem är Sofie Palander:
- Jag jobbar här i centrum och i höstas kunde jag betala upp till 70 kronor på en dag, och nu höjer dom ännu mer. Jag tycker att det är dåligt, överallt ska dom suga ut pengar, säger hon.

Men det finns också dom som ser avgiftshöjningen på andra sätt och som är positivt inställd till den:
-Jag tror att det är viktigt att minska biltrafiken i tätorter som Jönköping, för miljön och för nästa generations skull och jag tycker därför att det är bra att dom höjer parkeringsavgiften i centrum, säger Ingrid Kaijser.

I närliggande städer som Göteborg och i Linköping är det dyrare att parkera än i Jönköping och Per Hasselqvist på parkeringsenheten vid tekniska kontoret menar att Jönköpings kommun ligger relativt lågt.
-Vi har tittat på andra kommuner i samma storlek som Jönköping och med dom ligger vi jämnt i frågan om parkeringsavgiften, säger han.

Vilket ansvar tar ni i att företagare i centrum kan förlora kunder till följd av den höjda parkeringsavgiften?

- Vi har försökt att tagit hänsyn till det genom att ligga kvar på samma avgifter i parkeringshuset. Där kostar det fortfarande 20 kronor för tre timmar och 12 kronor per timme, säger Hasselqvist.

Elin Igelström

Slutbetänkandet har sin grund i regeringens budgetproposition (prop. 2007/2008:1) där värdegrunden i skolan ska stärkas och jämställdheten främjas. Utgångspunkten är att alla elever utan att hindras av traditionella könsroller ska få pröva och utveckla sina förmågor och intressen.

Bakom slutbetänkandet ligger drygt två års arbete för att se över hur jämställd den svenska skolan egentligen är. Rapporten visar att flickor och pojkar inte får samma förutsättningar att lära sig och trivas i skolan, detta tydliggörs bland annat av skillnaden i studieresultat mellan flickor och pojkar. Pojkar får i genomsnitt lägre betyg än flickor, ett mönster som återfinns i hela västvärlden sedan decennier tillbaka.

Den psykiska ohälsan är större bland flickor än pojkar och programvalen till gymnasiet är könsstereotypa. Könstraditionella yrkesförberedande utbildningar som bygg-, el- och fordonsprogrammet domineras av pojkar medan traditionellt kvinnliga yrken och utbildningarna som frisör-, florist, omvårdnad-, och barn och fritidsprogrammet har en klar majoritet av flickor. Så även bland skolorna i Jönköpings kommun. På John Bauer gymnasiets IT-industriprogram är 90 procent av eleverna pojkar medan floristlinjen enbart har flickor, en siffra som känns igen i de flesta av Jönköpings gymnasieskolor.

Irena Hanzek arbetar som rektor på elprogrammet på Bäckadalsgymnasiet i Jönköping. Hon bekräftar att det är få flickor som söker sig till de stereotypiskt manliga utbildningarna.

Irena Hanzek, rektor elprogrammet på Bäckadalsgymnasiet

- Det är svårt att locka flickor till praktiska utbildningar trots att marknaden i framtiden kommer att behöva ny och fräsch arbetskraft. Om man tar elprogrammet som exempel så finns det idag endast 6 flickor av totalt 250 elever, berättar Irena Hanzek.

Men trots de goda framtidsutsikterna inom byggbranschen så är det inte helt lätt att slå sig in på arbetsmarknaden som ung kvinna.

- Vi har upplevt att det finns en motvilja att anställa flickor. Det har till och med varit så att en del företag inte vill ta emot flickor som praktikanter utan att också få en pojke. Förmodligen är det så att man tror att flickor arbetar sämre än pojkar på grund av att de inte alltid är lika fysiskt starka. Istället kan flickornas arbetsmetoder vara både effektivare och säkrare, fortsätter hon.

Enligt Irena Hanzek försöker Bäckadalsgymnasiet att, i den mån det går, ha en så stor mångfald bland personalen som möjligt, något som inte alltid är så lätt. Av 15 praktiska lärare på elprogrammet är samtliga män, medan kvinnor är överrepresenterade i de teoretiska ämnena. Det här gör också att lönenivåerna är stora mellan lärargrupperna.

- Då man tar in karaktärslärare, exempelvis elektriker, direkt från branschen är det en nödvändighet att de också ska få vara kvar på den lönenivå de är vana vid. Om man inte gjorde på det sättet skulle det vara svårt att överhuvudtaget hitta lärare till utbildningarna. Det gör ju dock att löneskillnaderna mellan praktiska och de teoretiska lärarna är ganska så stora eftersom lönen för en högskoleutbildad lärare är lägre än den för till exempel elektriker, förklarar Irena Hanzek.

Hon betonar också vikten av att ha fler kvinnliga karaktärslärare för att utjämna de klassiska könsrollerna och kanske på så vis locka fler flickor till praktiska utbildningar som domineras av män.

- En möjlig väg att gå för att få in fler flickor kan vara att upplysa om de rådande lönenivåerna, exempelvis skillnaden mellan hotell- och restaurangbranschen och byggbranschen där lönen är högre. Lönen kan på så vis fungera som en morot, säger Irena Hanzek.

Fakta – Delegationens uppdrag:

1. Vi ska belysa och analysera vilka förändringar i flickors och pojkars villkor, förhållningssätt och agerande som skett under perioden 1994–2007.

2. Tillsammans med högskolor och universitet ska vi ta fram en kunskapsöversikt om hur och varför flickor och pojkar presterar olika i skolan. Vi ska också titta närmare på flickor och pojkars attityder till studier och till skolan.

3. Vi ska undersöka hur skolan resurser fördelas ur ett könsperspektiv och se vilka effekter den här fördelningen får.

4. Tillsammans med högskolor och universitet ska vi identifiera och sammanställa områden där ny forskning behövs.

5. Vi ska kartlägga flickors och pojkars studievanor och undersöka skolarbetets inverkan på deras psykosociala hälsa.

6. Tillsammans med högskolor och universitet ska vi sammanställa och utvärdera metoder för att bryta traditionella könsmönster och könsroller.

7. Till sist ska vi också föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt jämställdhetsarbete i skolan ska utvecklas och stärkas.

Källa: Deja.se

Text: Michael Tegnelund och Karin Thorell

Nu slår kommunen ifrån sig mot kritiken på hur man skött snöröjningen i Jönköping.
Verksamhetschef Rolf Sandström hävdar att många inträffade olyckor inte är på kommunens ansvar.
– De hör av sig till oss av ren ilska, säger han.

Kritiken har varit hård mot Jönköpings kommun för dess sätt att sköta snöröjningen på stadens gator. Hundratals halkningsolyckor har rapporterats och benpipor har knäckts på löpande band.

I Jönköping är det Tekniska kontoret som sköter snöröjningen. Verksamhetschef Rolf Sandström medger att många av incidenterna ägt rum på ytor som kommunen ansvarar för. Men han tillägger också:

– Det är inte alla platser som vi har ansvar för. Det är många som har halkat på till exempel privata parkeringsplatser. Och ofta hör de av sig till oss av ren ilska.

Redan tidigt förra året sprack kommunens budget för snöröjning. Från ursprungliga 20 miljoner kronor ligger kostnaderna nu på 50. 15 extra miljoner sattes in, men var långt ifrån tillräckliga för att hindra hundratals människor från att halka och skada sig. En rekordnotering nåddes häromveckan, då 13 människor bröt benen på en dag i Jönköping.

– Vi visste att pengarna aldrig skulle räcka, säger Sandström.

Varifrån får ni de pengar som diffar?
– Det vet jag inte.

Tekniska kontoret har en tydlig prioriteringslista. Högst prioriterade är gator som trafikeras av bussar samt vissa gång- och cykelbanor, främst branta sådana.

Victor Hjelmgren
Lisa Sandström

Kenneth Liljegren. Foto: Vidar Donnér.

All snö har i vinter gjort Jönköpings vägar svårframkomliga. För rörelseförhindrade blir det extra svårt att ta sig fram. Det begränsar möjligheterna att ens ta sig till vissa delar av centrala Jönköping.

Kenneth Liljegren som är Ekonomiansvarig på Handikappföreningarnas samarbetsorgan, HSO, i Jönköping och själv sitter i rullstol, tycker att Jönköpings gator är för dåligt plogade. Det är framförallt vallar som gör det svårt att ta sig fram.

- Till exempel vid övergångsställen med rödljus är det svårt att nå till knappen om man sitter i rullstol, eftersom de har lagt en vall av snö mot stolpen, berättar Kenneth

För Kenneth är det inget nytt att det är problem under vintern. Men han tycker ändå att det är lite konstigt att det inte sköts bättre. Det lager snö som plogbilarna lämnar kvar på vägarna och trottoarerna blir som till ”mjöl” som gör det omöjligt att ta sig varken framåt eller bakåt. Plogningen är mycket bättre ute på Råslätt där Kenneth bor, menar han.

- Man plogar mycket noggrannare, det är riktigt bra framkomlighet. Förstår inte riktigt varför det inte är lika bra inne i centrala Jönköping. De bör ju ha fler maskiner och mer människor som sköter snöröjningen. På öster är det helt omöjligt att ta sig fram.

Men Kenneth tillägger att HSO har en tät kontakt med kommunen och tekniska kontoret. Samarbetet mellan dem fungerar bra och även om de ibland får ringa och påminna dem tycker han att plogandet av handikapps-parkeringar är riktigt bra

- De gör det extra framkomligt på parkeringsplatserna utmed vägen.

Ove Edlund. Foto: Vidar Donnér.

Ove Edlund sitter i permobil och han tycker också att det är svårt att ta sig fram under vintern. Framförallt på trottoarerna är det svårframkomligt, menar han.

- Men det är nog värst för de äldre med rullator.

Kritiken mot regeringen och civil- och bostadsminister Stefan Attefall har varit kraftig de senaste dagarna. I frontlinjen står opinionsnätverket Jagvillhabostad.nu.
– Nån gång får man sluta skylla ifrån sig, rasar Danielle Zachrisson, bostadspolitisk samordnare för nätverket.

I dag skulle det behöva byggas drygt 120 000 bostäder till de 200 000 ungdomar som saknar bostad. Det visar undersökningar som hyresgästföreningen gjort.

Situationen är minst sagt akut. I går överlämnade Jagvillhabostad.nu en namninsamling med 900 namn till bostadsministern Stefan Attefall – i protest mot regeringens politik och att det i regeringens budget för 2011 verkar som att bostadsbristen bland unga är ett övergående problem.

”Det kan vi bara inte hålla med om”
– Det är så vi tolkar det i alla fall. Det kändes som att vi under en längre tid hade en gemensam problembild med regeringen men sen när de bara avfärdar det här problemet med att ungdomskullen kommer minska inom några år, nej, det kan vi bara inte hålla med om. Det kommer krävas betydligt mer än så.
– I stället ser vi att det bara blir värre och värre. 90-talisterna är ju en stor ungdomskull som nu är på väg ut på bostadsmarknaden, säger Danielle Zachrisson.

”Måste hjälpas åt”
I gårdagens Aktuellt fick Stefan Attefall försvara sin och regeringens arbetslinje.
– Jag håller med om att vi måste bygga mycket mer. Problemet är att vi under nästan 20 års tid har byggt nästan hälften av våra nordiska grannländer gjort. Så vi måste öka nyproduktionen på alla fronter, med alla boendeformer. Och här måste vi hjälpas åt.
– Staten och regeringen har bara vissa instrument i sin hand. Kommunerna har också ett ansvar och byggbranschen också, sa han.

Svar som Danielle Zachrisson på Jagvillhabostad.nu inte är särskilt nöjd med. Hon tycker att regeringen sopar problemen under mattan.
– Ja, nån gång får man sluta skylla ifrån sig. Visst, det har byggts för lite väldigt länge men det är tråkigt att bostadsministern återupprepar sig hela tiden i stället för att ta tag i problemen.

Om du tittar på situationen i Jönköping, vad kan du säga då?
– Jönköping är en typisk högskoleort. Men några bostadsförmedlingar finns inte, vad jag vet. Allt verkar vara väldigt godtyckligt av de rapporter som jag har fått. Det handlar mest om att ha kontakter eller att ha en väldigt god betalningsförmåga för att få tag i en lägenhet. Det är något som Jönköping bör tänka på.