Är det möjligt att memorera över tusen siffror på en halvtimme och komma ihåg i vilken ordning korten ligger i en kortlek på två minuter?
Svaret är ja.
– Många har frågat mig hur jag upptäckte att jag har ett sånt här minne. Men det har jag inte upptäckt, det har jag ju tränat mig till, säger Idriz Zogaj.

Han är 34 år och tävlar sedan 2004 i minne. När jag får mig en pratstund med honom har han precis tävlat i Cambridge Open, där han kom sjua, och är på väg till London för att övertyga Världsförbundet om att VM 2012 ska hållas i Göteborg. Och han är relativt säker på att han kommer att lyckas.
– Mitt mål med Sverige är att när det hålls här 2012 så ska det finnas en kandidat som kan vinna. Det kommer förmodligen inte vara jag, men någon ny, ung talang som kan vara med och slåss om åtminstone topp tio.

Missade den bästa tävlingen
Allt började för åtta år sedan. Då hade Idriz studerat klart och bestämde sig för att lära sig ett nytt språk, helst med ett helt annat alfabet och andra ljud.
Problemet var dock att hitta rätt språkkurs, och under sitt sökande efter den perfekta dvd:n eller boken snubblade han över en annan bokserie. Det var fyra böcker om minnesträning, skrivna av den sexfaldige (numera åttafaldige) världsmästaren i minne – Dominic O’Brien.
Idriz började läsa böckerna och träna sitt minne enligt O’Briens övningar. Och på den vägen var det, med ribban högt satt.
– Jag siktade in mig på VM 2003, och det gick i London varje år då.
Tyvärr så blev 2003 det första undantaget från den traditionen. I stället skulle tävlingen hållas i Malaysia, vilket innebar en resa som inte riktigt kändes värd att göra för Idriz.
Men året efter gjorde han ett nytt försök.
– Så fort jag fick reda på att det var i Manchester så bokade jag biljetten och bestämde att jag skulle tävla då.

Dags för fler
Sedan dess har han lärt sig en hel del, både om sitt minne och om hur man ska tänka inför en tävling.
– Jag satte målet att inte komma sist, så jag kom inte sist. Jag kom tjugotvåa. Men idag när jag tävlar så har jag inte alls den inställningen och då går det mycket bättre när jag tränar och så.
Nu, åtta år efter att han hittade O’Briens böcker, har han tävlat i sex världsmästerskap, skapat ett spel för minnesträning, hittat andra med samma intresse, börjat undervisa i minnesträning och mycket mer.
År 2008 bestämde han sig för att han inte ville vara ensam svensk i tävlingarna längre.
– De retade mig alltid när jag tog personrekord: ”Jaha, är det nytt svenskt rekord nu eller?”
Så 2009 ordnade han det första svenska mästerskapet och tio personer anmälde sig. Dock dök bara fem upp, och det är så stort som landslaget är nu. Vilket sätter en del press på Idriz också, speciellt då en annan man också är riktigt duktig.
– Han håller ju på att slå alla mina rekord nu, så det är en motivation. Men samtidigt är det annorlunda, jag är ju inte van att ha konkurrens, säger Idriz med ett glatt skratt.

Binära tal och kortlekar
När man tävlar så är det tio olika grenar det gäller, och Idriz visar mig en del av dem. Han visar papper fulla med binära tal,det vill säga ettor och nollor, med vanliga siffror, med namn och ansikten och med påhittade historiska händelser.
– Det kan till exempel vara… ”1119 – första framtidsresan äger rum”, läser han från pappret från senaste tävlingen i Cambridge.
Pappret med binära tal är det som imponerar mig mest. Idriz håller fram ett papper, och det består verkligen bara av en massa ettor och nollor. 30 stycken i varje rad.
– Nu i Cambridge kom jag ihåg 210. Jag försökte på 300 stycken, tio rader då, men hade tre rader fel. Han som vann grenen kom ihåg 660 stycken.
Han plockar också fram en lång, smal, blå apparat med en digital skärm i mitten. Utkanterna har svarta delar, och där placerar han sina händer samtidigt som han förklarar att den används när man ska memorera kortlekar. När han tar bort händerna startar en klocka på skärmen.
– Man startar klockan när grenen startar och så har man upp till fem minuter på sig. När man är klar så stänger man av sin klocka själv, men den sammanlagda tiden går ändå upp till fem minuter.
Alla som anser sig klara innan de fem minuterna har gått sitter i stället och repeterar i huvudet tills tiden gått ut.
– Sen har man tio minuter på sig att skriva ner ordningen i kortleken. Klarar man det får man den tiden man stoppade på, annars får man fem minuter.

Lättare att minnas allt
Idriz berättar att minnet i allmänhet har blivit bättre i och med hans träning. Det är inte alltid som han använder sig av teknikerna för minnesträningen, men saker fastnar ändå.
– I början till exempel, när jag skulle komma ihåg ett telefonnummer så fick jag repetera det ganska mycket fram tills jag skulle ringa det. Idag så kan jag memorera ett telefonnummer på några sekunder för att ringa det senare. Det börjar bli naturligt.
Därför menar han att minnesträning i ung ålder skulle göra stor skillnad för alla människor. Han jämför det med fysisk träning, och menar att vi borde tänka på hjärnan som en stor muskel som också behöver träning.
– Det är ju lag på att barn ska ha fysisk träning och det är lika viktigt att förstå hur hjärnan och minnet fungerar. Det ska vara som gymnastik en eller ett par gånger i veckan, med olika övningar. Sen går man över mer till läxor.

Vill undervisa mer
Det är sådant här som intresserar Idriz mest nu för tiden. Undervisning, organisation och hans eget företag. Tävlingarna finns fortfarande kvar, men lockar inte riktigt lika mycket längre.
– Mitt personliga mål är att jag vill få mer än 3000 poäng på en tävling och att klara något som heter Grand Master of Memory.
Och för att göra det måste han klara mer än tusen siffror på en timme, tio kortlekar på en timme och en kortlek på under två minuter. Något som han inte tror är omöjligt.
– Om jag tränade nu på de här grenarna ordentligt inför det här VM:et så borde jag klara det. Men det kanske är några år till.

När han har klarat det? Då har han bestämt sig för att lägga minnet på hyllan…

Popularity: 4% [?]