Flera journalister vill inte skriva på upprop mot sexuella trakasserier

I samband med #metoo-uppropet i sociala medier har nu journalister släppt ett offentligt upprop mot kränkningar, övergrepp och sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Den yrkesetiska diskussionen, och oron i samband med den, inför publicering har varit påtaglig. De lokala redaktionerna i Jönköping har olika uppfattningar kring medarbetarnas medverkan i kampanjen.

Jurister, tekniker, musiker, skådespelare restaurangarbetare och politiker. Hashtagarna haglar i kölvattnet av #metoo och nu kommer journalisternas branschupprop mot sexuella trakasserier, övergrepp och diskriminering. Uppropet #deadline släpptes den 21:e november och har i skrivande stund samlat in fler än 4 000 namnunderskrifter. Diskussionen som har förts i forumet på Facebook handlar om huruvida journalister som signerar uppropet kan bevaka det som en nyhetshändelse. Flera profilerade journalister inom olika medieföretag har valt att inte skriva på eller gått ur gruppen med hänvisning till opartiskheten och oberoendet.

Osäkert inför framtiden

Många lokala redaktioner som verkar i Jönköping har inte kunnat ge ett tydligt svar på hur de ställer sig till uppropet om medarbetarnas medverkan. Jag får kontakt med en ung journalist som arbetar som timanställd inom Hallmedia-koncernen. Hon är osäker på hur en underskrift kan påverka hennes yrkesroll i framtiden.

– Jag har faktiskt inte hört någonting på redaktionerna jag har varit på. Jag antar att vi får skriva på men i så fall inte bevaka det. Vad händer när man skriver på? Hur kan det användas mot mig i mitt yrke? Inom yrket är min signatur mitt varumärke och kvitto för att det jag skriver är trovärdigt.

Hon berättar att att hon står bakom kampen för att kvinnor ska sluta förtryckas eller kränkas i sin yrkesroll, men upplever en stark osäkerhet kring redaktionernas ställning kring en underskrift.

– Får jag ens rapportera om sexuella trakasserier eller kommer jag inte tas på allvar där heller för att jag är “partisk”?

Oberoende jounalistik

Sveriges radio ska arbeta opartiskt och värna det demokratiska samhällets grundtanke och människors lika värde, enligt policy. De ska heller inte ta ställning i olika frågor. Peter Olsson, kanalchef på P4 Jönköping, berättar att ledningen gått ut med ett mejl till redaktionen.

– Jag har förstått att det pågår ett upprop och vi har en tydlig värdegrund inom Sveriges radio. Om du engagerar dig i ett gruvstopp i Gränna ska du inte göra inslag om det. Så om du har skrivit på det här deadline-uppropet ska du inte göra inslag och intervjuer om det. Däremot kan du, om du känner dig bekväm, låta dig intervjuas av en kollega om det här. Det har jag skickat mejl om och skickat med SR:s policy om kränkningar och trakasserier. Jag har uppmanat att man kan komma till mig om det har hänt något, jag har ju tystnadsplikt.

Peter Olsson förstår dilemmat i nyhetsbevakningen. Sveriges radio ska enligt policy inte ta ställning i olika frågor, men han tycker det är ett problem att hela redaktionen inte har tillgång till fakta.

– Jag kan ju inte vara med och följa diskussionen. Det som är lurigt är ju att halva redaktionen, om vi nu tänker att halva redaktionen är kvinnor, vet om detta och halva inte har någon aning om vad det handlar om. För mig handlar det om att du som journalist jobbar på uppdrag av allmänheten och du ska alltid vara oberoende och opartisk, det handlar inte bara om public service.

”Jag ser det som oproblematiskt att skriva på”

Sara Stenman arbetar på TV4 Nyhetsmorgon och sitter som ledamot i Journalistförbundets yrkesetiska nämnd. Hon berättar att det ännu inte förts någon etisk diskussion inom nämnden.

– Det här är min personliga åsikt, inte ett officiellt ställningstagande från förbundet. Jag tycker att det inte är särskilt problematiskt att stödja ett sånt här upprop eftersom det är en okontroversiell fråga. Jag ser det som oproblematiskt att skriva på. Det borde absolut inte få negativa konsekvenser för en ung journalists framtida yrkesutövande.

Hon menar att en journalist ändå alltid har ett personligt ansvar att problematisera kring sina egna ställningstaganden.

– Det är svårt att dra en tydlig gräns för när personligt engagemang påverkar oberoendet, men dilemmat blir mindre ju bredare frågan är som man tar ställning i. Detta är inte en särskilt kontroversiell åsikt att ställa sig bakom. Det beror också på vad man har för arbetsuppgifter som journalist, och man måste alltid själv tänka igenom vad man ställer sig bakom och ta eget ansvar. Det är inte bara upp till cheferna.

Sara Stenman berättar att TV4:s ledning har gått ut med ett mejl till sina medarbetare med anledning av uppropet, men hänvisar till ledningen om vad mejlet handlar om. Flera inlägg i den hemliga gruppen på Facebook har TV4 gått ut med att journalister inom mediaföretaget som skrivit under uppropet inte ska bevaka nyheten journalistiskt.

Svårt för public service

– Jag anser att det är svårt att skriva under som public service-anställd  om man vet att man sedan har arbetsuppgifter där man måste bevaka upproret. För de flesta redaktioner går detta att lösa genom att män får ta bevakningen, men är man en liten redaktion är det såklart svårare och då kan man behöva avstå från att skriva under för att vara fri att rapportera.

Jönköpings-Posten låter medarbetare bestämma själva

Joel Jonsson är facklig representant för Journalistförbundet och reporter på Jönköpings-Posten.

– Vi i fackklubben ställer oss bakom uppropet eftersom det handlar om arbetsmiljöproblem. Vi tycker det är bra att problemen kommer upp till ytan och hoppas att det tas krafttag mot det här på arbetsplatserna. Det är ingen som kommit till mig och frågat hur de ska ställa sig till frågan om att bevaka nyheten.

Jasmin de Freitas är nyhetschef på Jönköpings-Posten. Hon berättar att den redaktionella ledningen överlåter beslutet till de enskilda medarbetarna, mest eftersom de inte planerar att bevaka uppropet på nyhetsplats.

– Själv har jag skrivit under, men som tur är inte av några egna allvarliga erfarenheter, utan som stöd till uppropet och till de kvinnor som drabbats. Jag ser inte i nuläget så mycket anledning att bevaka uppropet från allmänredaktionens håll. Vi körde ju en stor publicering i början av #metoo-rörelsen som gör vidare bevakning av uppropet lite överflödig.

Jönköpings-Postens publicerade nyheten om #deadline den 22:e november och ansvarige utgivare Marie J Flyckt medverkar med en krönika ”Många mediemän har nog sovit dåligt” (22/11 2017). Enligt redaktionen på JP har beskedet till de anställda varit att frågan om att medverka i uppropet är personlig och inte yrkesrelaterad.

Ekot rapporterar den 21:e november att diskrimineringsombudsmannen nu riktar särskilda insatser för att granska flera företag inom juridik, media och kultur. Den ökade tillsynen görs mot bakgrund av den senaste tidens upprop.