Efter 162 mil på svenska motorvägar, från Nynäshamn i norr till Malmö i söder, har jag träffat en bror, en dotter och en god vän till den fängslade svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak. Torsdagen den 11 maj har det gått exakt 7900 dagar sedan han greps av säkerhetspolisen i Eritreas huvudstad Asmara.
Och vad är Eritrea för land, tänker ni kanske?
Det östafrikanska lilla landet ligger intryckt mellan Röda havet i öster och ärkefienden Etiopien i väster, och med Djibouti och Sudan i söder. Med knappt 3 500 000 invånare, där hälften är muslimer och hälften kristna, som alla lever under presidenten, och diktatorn, Isaias Afewerkis piska.
Från att ha varit en italiensk koloni i över 50 år blev det lilla landet annekterat av Etiopien och under flera decennier bedrevs ett blodigt och barbariskt frihetskrig. Något som har format det totalitära styret och deras metoder – bland annat det olagliga fängslandet av Dawit och mängder med andra “obekväma” röster.
Levnadsstandarden i landet ligger på en för oss svenskar obegripligt låg nivå. Ute på landsbygden lever människorna för dagen och en dålig skörd innebär svält. I huvudstaden Asmara, med dess italienska arkitektur och breda gator, finns det en liten klick människor som lever gott. Dock får alla klara sig utan bankomater, som inte existerar i landet. Dessutom har endast en procent av befolkningen tillgång till internet och därför har regimen inte ens behövt bry sig om att införa någon censur på nätet.
När Dawit föddes 1964 var landet i en minst sagt rörig del av sin historia. Han hade dock turen att födas i en utbildad familj där bland annat hans farfar var en koptisk präst. Han hade även förmånen att studera på privatskolor och blev en, enligt hans anhöriga, udda fågel i det annars lågutvecklade landet där majoriteten av befolkningen försörjde sig på jordbruk.
Sorgligt nog har Dawit Isaak blivit ett välkänt ansikte i Sverige. Och genom åren har det genomförts mängder av kampanjer i svensk media och Free Dawit-rörelsen har till och med försökt polisanmäla president Afewerki. Tyvärr har inget gett någon effekt, vilket är anledningen till att mina texter siktar in sig på personen Dawit Isaak och hans familj. Vem är han egentligen och hur har denna 7900 dagar långa limbo i ovisshet och sorg påverkat hans närmaste?
Det kan ni läsa om i mina tre intervjuer (ladda ner pdf nedan).