Svensk speedway kräver utländska förare för att överleva. Men det har ett pris – klimatet.
Varje vecka reser de europeiska stjärnorna till och från tävlingarna i Sverige. Bara Lejonens internationella förare har under säsongen släppt ut minst 20 ton koldioxid, vilket motsvarar mer än fyra varv runt jorden med flyg.
– Utan internationella förare så klarar vi det inte. Annars får vi lägga ner, säger Mikael Karlsson, speedwayansvarig på Svemo.
Det är speedwayfeber i Gislaved. Kommunens stolthet: elitklubben Lejonen är i SM-final. Nästan tre tusen åskådare såg den första semifinalen mot Kumla Indianerna och Lejonen hoppas på att kunna köratill sig sitt tredje SM-guld.
I år har man toppat laget med bland andra världsmästaren Bartosz Zmarzlik som liksom de flesta andra förarna kommer från Polen.
I Lejonen är majoriteten av förarna från utlandet och de har i snitt fyra av sju internationella förare per match. Och så ser det ut i hela Elitserien. Sett till snittlistan/poängligan kommer 70 procent av förarna från utlandet.
I Sverige finns det krav på att ha minst två svenska förare i varje match. Vilket ofta resulterar i att de övriga fem kommer från andra länder.
I Lejonens senaste hemmamatch besegrade man Indianerna med hela 16 poäng. Motorerna mullrade, grillen var på och publiken jublade. Men det blev inget fest på plats för polackerna i laget. Så snabbt som möjligt hoppade de in i sina minibussar för nästa destination.
– De utländska förarna har inte nära till sina hem. Efter racet är det direkt in i bussarna för att ta båten till Polen. Så de har tidspress, säger Lejonens styrelseordförande Anders Melkersson.
Ett exempel är polacken Mateusz Cierniak, som tävlar för Lejonen i Sverige men också för Motor Lublin i Polen och Fjelsted i Danmark. Alltså tre olika lag i tre olika länder.
Janne Rindstig, journalist och speedwayexpert på Radiosporten har bevakat sporten i många år. Han menar att stjärnorna i Elitserien reser en hel del.
– Såsom seriesystemet ser ut idag blir det svårt att resa hållbart. På måndagar kör man i engelska ligan, tisdag Sverige, onsdag Danmark och i helgen Polen. Ska du köra i tre eller fyra länder måste du resa så fort det bara går mellan varje match, säger han och fortsätter:
– Nu måste man köra minibuss, åka båt och ibland flyga, så det är extremt mycket resor. Jag undrar ofta hur de får ihop logistiken. Det är helt galet att det går runt.
Journalistlinjen.nu har kartlagt hur de utländska förarna i Lejonen transporterar sig till och från motorstadion i Gislaved. För att ta sig till sin hemmaplan i Sverige så behöver de först ta färjan mellan Świnoujście i Polen och Ystad i Sverige och sedan köra de 28 milen till motorstadion i Gislaved i sina dieseldrivna minibussar. De gånger de inte tar färjan mellan Świnoujście och Ystad åker de den längre sträckan, Karlskrona–Gdynia. Men har då sex mil kortare bilfärd. Vi har valt att utgå från deras totalt sett kortaste sträcka och inte heller ta med de längre bortaresorna, till exempevis Hallstavik utanför Norrtälje.
För de utländska förare som kört för Lejonen i årets säsong av grundserien så blir det stora klimatavtryck. Bara transporterna för att ta sig till och från en hemmamatch släpper ut stora mängder CO2. Totalt har förarnas transporter, när vi utgår från den kortaste sträckan – Gislaved och hamnen i Świnoujście – släppt ut minst 20 ton under grundserien.
Deras sammanlagda transportutsläpp motsvarar fyra varv runt jordklotet med flyg för en person. Siffror som är framtagna av den forskningsbaserade hemsidan Klimatsmartsemester.se, vilken drivs av forskare vid Chalmers tekniska högskola, KTH och offentliga organisationer.
För att nå Parisavtalets mål om att begränsa temperaturökningen till 1,5 grad bör de genomsnittliga globala utsläppen vara högst ett ton per person år 2050. Men bara genom transporter till och från matcherna i Sverige släpper de internationella speedwayförarna ut minst fyra gånger så mycket, drygt fyra ton under grundserien per person.
I grundserien så kör varje lag minst 14 matcher, där de sex bästa går till slutspel. Detta genererar många resor. Många förare tävlar också parallellt för fler lag i andra länder, utöver Sverige.
I övriga ligan ser det likadant ut, där majoriteten av förarna är internationella. Så lågt räknat innebär det att de sammanlagda utsläppen för transporterna till och från tävlingarna ligger på cirka 160 ton.
– Skulle man lägga in ett miljötänk och försöka minska resandet i det tajta schemat som speedwayförare har blir det svårt. Jag får inte ihop i alla fall. Alla förare reser för sig och måste ha sina egna maskiner. Man kan inte samåka för var och en har sina egna grejer och olika matcher dagen efter. Inför varje match kommer det 14 minibussar med grejer packat till taket, så speedway är extremt speciellt, säger Janne Rindstig.
Varför måste förarna köra i så många länder?
– Kör de bara i Sverige till exempel kan de inte leva på speedway. Ska du vara proffs och få ihop pengarna måste du köra i flera länder.
En hemmamatch i Gislaved blir med andra ord en lång resa för en utländsk förare. Men svenska förarna reser på samma sätt fast till sina matcher i utlandet. Till exempel Lejon-föraren Oliver Berntzon som bor i Töreboda men tävlar för polska Skrzydlewska Orzel Lodz.
Men varför krävs det så många utländska förare i Elitserien? Janne Rindstig har svaret.
– Sverige är beroende av utländska förare. Det finns så otroligt få svenska förare så det skulle inte bli någon svensk serie om vi körde helsvenskt. Det behövs ungefär 56 förare för att få ihop en liga på åtta lag och det finns cirka 50 licensierade svenska förare. Det är helt bisarrt. För tio år sedan fanns det 200 svenska förare. Ska du ha en svensk högsta serie krävs det väldigt många utländska förare.
Lejonens styrelseordförande, Anders Melkersson, har fått jubla flera gånger denna säsong. Hans lag har lyckats ta sig till SM-final och går nu för guldet. Mycket tack vare sina polska stjärnor.
Jobbar ni för att resorna bland era förare ska vara mer hållbara?
– Det är väldigt svårt. Speedway är unikt och liknar ingen annan sport. Våra förare i Lejonen kör i 3-4 olika länder. Så de tillhör så många andra klubbar. En fotbollsspelare skriver på för ett lag och där stannar man, säger han och fortsätter:
– Förarnas minibussar är även dieseldrivna fordon. Det finns inget alternativ på den typen av fordon mer än fossilt bränsle. De utländska förarna har inte nära till sina hem. Efter racet är det direkt in i bussarna för att ta båten till Polen. De skulle inte hinna att ladda en elbil på vägen, för det är en sån tidspress.
Vad kan ni göra för att resorna ska bli mer hållbara?
– Det finns många klubbar i Sverige, Polen, England och Danmark så man måste enas om ett klimatmål på varje förare som man kontrakterar. Det blir svårt för oss i Lejonen att säga till världsmästaren Bartosz Zmarzlik att han inte får köra i vårt lag om han inte åker hållbart för då kommer han välja ett annat lag. Detta måste ske internationellt inom EU om det ska bli någon påverkan.
Speedway är i jämförelse med många andra en liten sport.
En granskning av tidningen ETC visar att SHL-klubbarnas sammanlagda resor till och från matcher, under säsongen 22/23, genererade utsläpp på 700 ton CO2. Uträknat per hockeyspelare i SHL blev utsläppen ungefär 2,2 ton.
I Elitserien i speedway är det betydligt färre förare, ändå släpper de ut nästan dubbelt så mycket på sina transporter. För Lejonens del handlar det om minst fyra ton/internationell förare.
Det svenska motorsportförbundet, Svemo, som ansvarar för speedway, delar den bild som Lejonen har. De hävdar att den svenska speedwaysporten är hotad.
– Det enda alternativet som finns är att vi tvingas lägga ned. Det är klart att vi tänker på miljön men har i detta sammanhang inget alternativ. Utan internationella förare så klarar vi det inte, säger Mikael Karlsson, speedwayansvarig på Svemo.
Men trots att utsläppen är stora, så menar Mikael Karlsson, att man inte har resonerat kring själva resandet för de internationella förarna.
– Nej, vi har inte haft det uppe på det sättet. Vi bryr oss om miljön men måste börja i andra änden. Vi behöver satsa mer på att få fram svenska förare, så att vi på sikt inte är beroende av utländska i samma utsträckning. Men där är vi inte idag, säger Mikael Karlsson.
Lejonen vill ändra på trenden och få fram fler ungdomar i Gislaved som genererar fler svenska förare. I år har Lejonen nio licensierade förare i klubbens ungdomsverksamhet, enligt deras egen statistik.
– Vi satsar mycket på ungdomarna i Gislaved för att få fler svenska förare. Där hoppas vi få en bas för att få fram svenska förare. Det i sig kan minimera miljöpåverkan om vi bara håller oss till svenska förare.
Enligt Lejonen själva så är i dagsläget cirka 80 procent utländska förare och bara 20 procent svenskar i varje lag.
– Mitt mål är att det om tio år ska vara tvärtom. Något som skulle ha en mindre miljöpåverkan, säger Anders Melkersson, styrelseordförande i Lejonen.
FAKTARUTA:
Siffrorna på utsläppen är framtagna via Klimatsmartsemester.se. En forskningsbaserad hemsida som drivs av forskare vid Chalmers tekniska högskola, KTH och offentliga organisationer.
________________________________________________
Parisavtalets mål ligger på ett ton utsläpp per person till år 2050. Lejonens utsläpp per internationell förare ligger på ungefär 4 ton per säsong. Vilket är fem gånger mer än de överenskomna målen.
________________________________________________
Jordens omkrets är cirka 4 000 mil.
En tur och returresa för en person mellan Sverige-Qatar motsvarar drygt ett ton CO2. Fyra sådana resor är ungefär detsamma som ett varv runt jordklotet.
De 20 ton CO2 som förarna i Lejonen släpper ut motsvarar cirka 9 000 mil (4 varv runt jordklotet)
________________________________________________
I beräkningen av utsläppen så valde vi att räkna den kortaste sträckan som Lejonen använder med färja mellan Polen och Sverige. Det var sträckan Ystad-Świnoujście. Vi valde även att använda oss av den kortaste möjliga bilresa som minibussarna kör från Ystad. Det var Ystad-Gislaved.
Om de inte tar färjan Ystad-Świnoujście åker de via Karlskrona-Gdynia.
Detta för att få fram en totalsiffra, en siffra som i verkligheten är mycket större.