Våldsvågen har nått Jönköping. På Öxnehaga vittnar polisen om barn som värvas till kriminella gäng och i september förra året hittades en 20-årig man skottskadad i området.
– Misslyckas en elev i skolan är risken mycket större att den väljer en annan väg, säger Kajsa Johansson, rektor på Öxnehagaskolan.
Området Öxnehaga utanför Huskvarna utmärks av mångfald. De 6000 invånarna utgörs av människor med olika bakgrund från alla delar av världen. Här blandas hyreshus med villaområden och radhus.
Öxnehagaskolan (2-6) med sina 360 elever speglar området i miniformat. 90 procent av skolans elever har ett annat modersmål än svenska och cirka 30 olika nationaliteter, med lika många språk, finns representerade bland barnen. Enligt Kajsa Johansson, rektor över Öxnehaga skolområde, lär sig barnen tidigt att ta ställning till mångfalden.
– Skolans arbete genomsyras av att lära barnen tolerans, samarbete och acceptans för varandras olikheter, säger hon.
Under 2010-talet var det stökigt på Öxnehagaskolan. Två friskolor öppnades i närheten och många av barnen med svenska som modersmål flyttade dit. Det medförde att Öxnehagaskolan blev segregerad.
– Nu har det blivit stabilitet igen, men det skakade om skolan och har påverkat både kulturen och inställningen som finns här, säger Kajsa Johansson.
Eftersom en så liten andel av eleverna pratar svenska hemma jobbar man mycket för att integrera skolans elever i resten av samhället, framförallt genom konceptet “meningsfull fritid”.
– Det är ett samarbete med Kulturskolan, idrottsföreningar och andra aktörer i samhället, som går ut på att barnen får möjlighet till roliga fritidsaktiviteter utan kostnad. För att nå ut till alla elever hålls aktiviteterna under raster eller i skolans gympasal direkt när skoldagen är över, säger Kajsa Johansson.
Även utanför skolan arbetar kommunen för att hjälpa barn att hamna på rätt spår i livet från början. Michaela Bönke är kulturpedagog på Kulturskolan i Jönköping och ansvarar för en storsatsning för att etablera deras verksamhet i kommunens socioekonomiskt utsatta områden.
Kulturskolan har länge varit sedd som en plats endast avsedd för svenska medelklassbarn. Därför är vårt arbete relationsbaserat. Vi åker ut och träffar barnen för att de ska känna sig trygga med våra pedagoger och få en annan bild av vår verksamhet. De ska känna att Kulturskolan är för alla, säger hon.
Projektet är ett samarbete med fritidsgårdar, bibliotek och skolor på Råslätt, Österängen och Öxnehaga, som erbjuder barnen där möjligheten att testa olika former av kulturella uttryck. Enligt Michaela Bönke medför det att barnen införlivas i en god gemenskap, där de med hjälp av vänner och pedagoger kan göra film, spela instrument eller måla i en trygg miljö där nyfikenhet frodas.
Redan i våras rapporterade Jönköpingspolisen att medlemmar i kriminella gäng från Stockholm och Malmö rörde sig på Öxnehaga. Senare konstaterade de att samma medlemmar befunnit sig på Öxnehagaskolans skolgård i syfte att rekrytera barn till kriminalitet.
Enligt Kajsa Johansson är den ökade kriminaliteten i samhället och på Öxnehaga något som både oroar föräldrar och barn. Skolpersonalen har haft upprepade möten för att diskutera hur de kan förbättra arbetet för att eleverna ska lyckas i skolan och därmed se möjligheter för framtiden.
För att öka tryggheten på Öxnehaga finns det områdesgrupper med representanter både från kommunala aktörer och i civilsamhället. Kajsa Johansson på Öxnehagaskolan är ledare för grupperna och kallar till möten flera gånger i månaden för en avstämning om hur det är i området. Tillsammans håller grupperna koll på kriminell aktivitet på Öxnehaga och arbetar ständigt för att minska otryggheten.
Enligt Kajsa Johansson har även kommunen placerat ut “skolsocionomer” på skolorna i Jönköpings “prioriterade områden”; Öxnehaga, Österängen, Huskvarna Söder och Råslätt. Deras uppgift är att hålla koll på elever som uppvisar tecken på kriminellt eller oroväckande beteende, med befogenhet att ingripa.
Michaela Bönke och Kajsa Johansson är eniga om att utvecklingen på Öxnehaga är oroväckande, men att det finns goda krafter och många är engagerade för att få bukt med problemet.
– Man får inte glömma hur mycket kärlek det finns bland människorna i de socioekonomiskt utsatta områdena. Det är några få som är problemet och det är dem som media rapporterar om, säger Michaela Bönke.