Rapporter om dykare som kränker Estonias gravfrid kommer nu in. Upp till ett 50­-tal olagliga dyk kan ha gjorts på platsen och föremål kan ha plundrats. Fartyget ligger på en plats som är mycket svår att bevaka.

I samband med att det var 20 år sedan fartyget förliste höll Estoniagruppen i måndags ett seminarium i riksdagen. Där talades det om riskerna med att inte respektera gravfriden. Fartyget ligger på internationellt vatten men Sverige, Finland och Estland har utlyst gravfrid på platsen. Detta gör det olagligt att dyka där om dykarna utgår från dessa länder. Men många av båtarna med sportdykare utgår från exempelvis Tyskland eller Ryssland.

Författaren Anders Jallai, som gästföreläste under seminariet i riksdagen säger till Aftonbladet att han har varit i kontakt med två svenska dykare. De ska ha tagit sig ut till vraket med en större grupp från Tyskland.

Problematiken ligger också i att Estonia ligger så långt ute till havs samtidigt som den finska kustbevakningen har dragit ner sin bevakning av platsen. Det blir problematiskt att ta tjuvdykarna på bar gärning.

– Det ligger ju ganska långt ut. Så vill man göra ett dyk så är det ganska lätt att avlägsna sig från platsen innan den finska kustbevakningen når ut dit, säger Jallai till svenska yle.fi.

Under seminariet i riksdagen kom det också krav på att dokumentera fartyget igen, denna gång med modern utrustning. Något som skulle vara ganska lätt i dag, eftersom dyktekniken gått framåt, trots att fartyget ligger på 80 meters djup. En av de som anser att en ny dokumentation är viktig är överlevaren och riksdagsledamoten Kent Härstedt.

– Jag är inte konspiratorisk, men i fallet Estonia har flera sanningar visat sig inte stämma, säger han till Aftonbladet.

Passagerar-­ och bilfärjan Estonia gick under den 28 september 1994 på sin färd mellan Tallin och Stockholm. 852 människor omkom i det som blivit den största civila fartygskatastrofen i Östersjön någonsin.

Amar Bajric