William Romfors (till höger) tycker att det skulle vara bra med fler slutspelsmatcher. Foto: Alexander Palombo och Pixabay.

Efter varje guld- och medaljmiss för svenskt vidkommande i JVM-sammanhang dyker alltid samma frågeställningar upp: Spelar vi för få matcher som verkligen gäller något i Sverige? Hur lär vi våra juniorer att vinna? Journalistlinjen kollade lite närmare på hur många ”vinna eller försvinna”-matcher som egentligen spelas i den högsta svenska juniorserien kontra övriga stora hockeynationer.

LÄS MER:
Han coachade ”Foppa” och grabbarna: ”Peter hade några otroliga saker för sig”
Förbundskaptenen om första guldet: ”Vi spelade riktigt bra”
Idrottsvetaren: ”Vi har mer att välja på”

Tittar man på den högsta svenska juniorserien, Superelit, innehåller den 20 lag, varav hela 16 stycken går till slutspel. Väl där spelas åttondels- och kvartsfinal i bäst av tre, medan semifinal och final spelas i en enda match.
— Det är mycket marginaler och det bästa laget vinner inte alltid. Det kan studsa i sargen, stolpe in och stolpe ut, säger William Romfors som för bara några veckor sedan spelade slutspel med HV71:s J20-lag.
— Vi hade ju bäst av tre i åttondel och kvart. Jag tycker det hade kunnat vara så hela vägen. Så det bästa laget ändå står som segrare, fortsätter Romfors som i dagarna skrev på för Tingsryd i Hockeyallsvenskan.

Tommi Savola är 22 år gammal och studerar just nu på Jönköping University. 2014 var han med och vann guld för Esboo Blues i den finska juniorserien. Han berättar att det på hans tid var upplagt nästan på samma vis som i Sverige. Men att det endast var åtta lag som gick till slutspel, till skillnad mot Sverige där 16 lag går vidare.
— För tre år sedan när jag spelade var det bäst av fem som gällde hela vägen i slutspelet. Men nu är det bara bäst av tre, vilket jag tycker är sämre. Ju färre matcher , desto mer avgörande blir slumpen och dessa matcher är också de roligaste att spela på säsongen. Det är där du har mest energi och publik kring matcherna. Dessutom ställs de bästa lagen mot varandra, för skillnaden mellan topp och botten i ligan är stor.

DE FLESTA ANDRA SPELAR FLER SLUTSPELSMATCHER

Blickar man ut över hockeyvärlden med fokus på de fyra övriga stora nationerna, utöver Sverige och Finland, så ser man att nästan alla spelar fler matcher i slutspelet.

I MHL (KHL:s juniorliga) går 16 av 31 lag vidare till slutspel och där är det bäst av fem matcher som gäller hela vägen från åttondelsfinal till final.
I Tjeckien går åtta av 18 lag till slutspel. Kvartsfinalerna spelas i bäst av sju, medan semifinal och final spelas i bäst av fem.

I Nordamerika är det upplagt på ett annat vis. Om vi börjar med det kanadensiska juniorsystemet, där Kanada hämtar merparten av sina spelare ifrån, finns det tre ligor. Dessa är:
Western Hockey League (WHL):
22 lag spelar i ligan och 16 av dessa går till slutspel. Det är bäst av sju som gäller hela vägen från åttondelsfinal till final.
Ontario Hockey League (OHL):
19 lag spelar i ligan och 16 av dessa går vidare till slutspel. Det är bäst av sju som gäller hela vägen från åttondelsfinal till final.
Quebec Major Junior Hockey League (QMJHL):
Här går 16 av 18 lag vidare till slutspel och även här är det bäst av sju som gäller hela vägen från åttondelsfinal till final.

Men det slutar inte där. I maj samlas de tre ligamästarna plus värdklubben på ett och samma ställe där de först möts i en enkelserie innan de två bästa möts i en final för att kora Kanadas bästa juniorlag.

USA hämtar merparten av sina spelare till JVM-laget från den högsta collegeserien som heter NCAA. Det är också här vi hittar undantaget. Av de 60 lag som spelar i olika divisioner går till slut 16 lag vidare till det nationella slutspelet som avgörs i bäst av en match.

Undantar man USA så spelar alltså samtliga dessa ligor fler utslagsmatcher än den svenska juniorserien. Ställer man svenska lag mot kanadensiska så kan de svenska lagen maximalt nå upp till åtta matcher som verkligen gäller något. De kanadensiska 28. Går man ”rent” i slutspelet samlar de svenska lagen på sig sex matcher, de kanadensiska 16. En viss skillnad när det handlar om att lära spelarna att prestera som bäst när det gäller som mest.

BALANSGÅNG

Här är det viktigt att påpeka att de svenska JVM-lagen för det mesta bygger på spelare hämtade från SHL, Hockeyallsvenskan och någon från de kanadensiska juniorligorna. Men de allra, allra flesta svenska spelarna har gått genom Superelit tidigare i sin karriär.
— Jag förstår kopplingen och det är ju alltid en balansgång, säger Henrik Haraldsson som är vice generalsekreterare på svenska ishockeyförbundet.
— Jämför man med Kanada, som ni gör, så spelar de ju en jäkla massa matcher men å andra sidan hinner de inte träna någonting. Det är ju både på gott och ont sånt där.

Henrik Haraldsson är inte helt säker på hur diskussionerna och tankegångarna runt juniorernas slutspel inom förbundet har gått. Men han försöker sig ändå på en förklaring.
— Jag kan tänka mig att dels handlar det om att få ihop säsongen naturligtvis och sen tror jag att det handlar om att samla allting kring en helg som vi gör nu.
Semifinaler och final för J20 och J18 avgjordes under första helgen i april i år i Nyköping.
Journalistlinjen har försökt att nå svenska ishockeyförbundets tävlingschef Mikael Lundström utan att lyckas. Henrik Haraldsson säger att han gärna passar på tävlingsfrågor men han säger också.
— Man får ju alltid vara öppen för vad folk tycker. Som jag känner till har det inte varit någon jättediskussion kring dessa frågor, det är ingenting jag upplever. Men får vi signaler från föreningarna eller intresseorganisationerna (SHL och Hockeyallsvenskan) att de vill ha fler slutspelsmatcher för deras juniorer så kan det absolut bli en diskussion.

FÖRBUNDSKAPTENEN VILL SE FLER MATCHER

Tomas Montén heter den nuvarande förbundskaptenen för Juniorkronorna och han vill se fler slutspelsmatcher för svenska juniorer.
— Ska man titta rent konkurrensmässigt så tycker jag tycker jag definitivt att man ska spela fler matcher i slutspelet, säger han över telefon från Slovakien där han just nu är och bevakar U18-VM.
— Man kanske inte kan spela bäst av sju som man gör i många av de andra juniorligorna, men jag tycker definitivt att man skulle kunna spela bäst av fem i semifinal och final.

Som så många andra är inne på så tycker inte heller Tomas Montén att det alltid blir rättvisa när en slutspelsmatch avgörs i bäst av en.
— Spelar du bäst av fem eller bäst av sju så blir det verkligen det bästa laget som vinner. Jag tror definitivt att det skulle vara bättre för svensk juniorishockey om vi spelade fler slutspelsmatcher.
Vad tror du det är som hindrar att det blir fler slutspelsmatcher i svensk juniorishockey?
— Jag tror inte att det är något som hindrar så. Från början var nog tanken med att lägga semifinaler och i final på ett enda ställe att försöka göra en stor ”happening” runt det. Sen finns det ju en tidsaspekt också. Det måste ju vara färdigspelat innan U18-VM drar igång.
— Men i mitt tycke så kan det ta max en vecka till av säsongen att spela bäst av fem i finalen.

Formatet med utslagsmatcher (kvart, semi och final) gjorde sitt intåg i JVM 1996. Innan dess avgjordes turneringen i serieform. Bilden ovan visar hur många procent av utslagsmatcherna i junior-VM de sex stora nationerna har vunnit mellan 1996 och 2017. Kanada är överlägset bäst med sina 72,3%. Tjeckien har bara vunnit 37% av sina slutspelsmatcher och har faktiskt inte tagit sig förbi kvartsfinalen sedan 2005.

Det går inte att se någon klar koppling mellan de olika nationernas vinstprocent i JVM och antalet slutspelsmatcher i hemmaligan. I USA:s collegeliga spelar de ju bara bäst av en match i slutspelet, men ändå vinner de mer än de förlorar när det kommer till utslagsmatcher i JVM. I Tjeckien har man successivt utökat antalet slutspelsmatcher under senare år till nuvarande format. Så sent som 2012 avgjordes hela deras slutspel fram till finalen i bäst av tre matcher. Finalen avgjordes i bäst av en.

G-BVQ5VFQ7W4