På senare tid har det cirkulerat falska uppgifter i arabiskspråkiga medier, där svenska myndigheter anklagas för att separera muslimska barn från deras föräldrar för att sekularisera dem.
Förvaltningschefen för Socialförvaltningen i Jönköping är orolig för hur det kan komma att skapa en oberättigad bild av deras arbete.
– Vi har en rad olika insatser som vi ägnar oss åt och majoriteten av de insatserna bygger ju på människors frivillighet och motivation till att vara med, säger Stefan Österström.
I slutet av december 2021 började det spridas uppgifter på sociala medier om att den svenska socialtjänsten stjäl muslimska barn från deras familjer och tvingar dem att dricka alkohol och äta fläskkött. Det hela ska ha börjat den 28 december när ett twitterkonto publicerade en video där de beskrev Sverige som en “fasciststat”, vars socialtjänst ägnar sig åt systematisk handel med barn. Göteborgs-Posten skriver att kontot totalt laddat upp runt 20 videor och att svenska myndigheter ansåg att informationen fick spridning på allvar den 19 januari.
Men det är inte bara konton på sociala medier som rapporterat om anklagelserna. Bland annat har Qatarägda Al Jazeera skrivit en artikel om ämnet under rubriken “Sverige skiljer systematiskt flyktingbarn från deras familjer”.
Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF har tidigare sagt till TT att mannen som ligger bakom mediestormen inte är bosatt i Sverige och att han tidigare har uttryckt sitt stöd till IS. Dessutom har han tidigare visat tendenser på ”extrema våldsbejakande och antidemokratiska värderingar”, enligt GP. Tidningen menar att ryktesspridningen om den svenska myndigheten lett till upprörda reaktioner samt uppmaningar om våld och terrordåd.
“Ett händelseförlopp vi följer”
Förvaltningschefen för Socialförvaltningen i Jönköpings kommun, Stefan Österström, har tagit del av nyheten i samband med det omvärldsarbete förvaltningen gör.
– Det här är ju åsikter som finns och som figurerar i sociala medier där än mer skarpa utlåtanden säljs från personer. I det här sammanhanget finns också någon form av förening skapad som till delar har en agenda att driva någon form av opinion om hur kommuner och den kommunala socialtjänsten arbetar. I den mån de här anklagelserna riktas mot Jönköpings kommun, om det påverkar vårt arbete och det finns åtgärder vi behöver vidta så gör vi det just då. I det här läget är det ett händelseförlopp vi följer och har en bevakning på hur det här utvecklar sig, säger han.
Hittills har Jönköpings socialförvaltning inte påverkats. Österström menar däremot att en falsk bild av det kommunala arbetet kan komma att förminska förtroendet för socialförvaltningens framtida arbete, bland en målgrupp som redan har lågt förtroende för myndigheter och kommunala instanser överlag.
Något som framför allt berör socialförvaltningen, då deras arbete mer eller mindre bygger på en samverkan mellan de barn och familjer de samarbetar med. Förvaltningschefen poängterar även att kommunen har en utredande roll med uppgift att komma med förslag ifall ett barn ska omplaceras eller inte, till skillnad från en dömande som bestämmer vad som ska hända med barnet.
– Socialtjänstens repertoar av insatser är betydligt mer omfattande än delen som rör förslag om omhändertagande. Vi har en rad olika insatser som vi ägnar oss åt och majoriteten av de insatserna bygger ju på människors frivillghet och motivation till att vara med på den typen av aktiviteter. De stora grupperna vi möter är människor som möter socialtjänsten i någon form av utbildande, stöd, handledning och behandling. Och det är klart, påverkas det så försvårar ju det våra möjligheter att hjälpa och ge stöd. Men det är ju rent spekulativt, jag kan inte säga att just den här kampanjen påverkar det. Mycket av det socialtjänsten gör handlar ju om att arbeta och motivera människor till att förändra sin situation på frivilliga grunder, säger han.
Bedömer inte efter religionstillhörighet
Att just muslimer eller andra med koppling till mellanöstern förekommer oftare i socialtjänstens arbete är inget förvaltningschefen har siffror eller reagerat på.
– Vi har en utredningsordning och då samlar man in information, gör en förhandsbedömning, ser på eventuella risker med att placera eller inte placera för att göra ett omhändertagande. Då är viss information av värde som vad för riskbeteende ungdomen har. I det sammanhanget finns det också en mängd information som är ovidkommande. Vi för inte statistik kring vilken utsträckning man är med i olika föreningar eller vad man har för livsåskådning, säger Stefan Österström.
Viktor Fridén
j21frvi@svf.fhsk.se