Idag den 24 februari firas Sverigefinnarnas dag. Firandet har pågått sedan 2011, från och med 2013 är det en officiell dag i den svenska almanackan.                                         – Det är viktigt att visa att vi också finns här, säger Andreas Söderlund, som kommer från Finland.

Idag firas sverigefinnarnas dag. 
Montage/pixaby

Sverigefinnarnas dag firas för att synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, kultur och språk som en del av kulturarvet i Sverige. 

Andreas kom till Sverige tidigt på 2000-talet för att studera. Idag jobbar han som journalist på SVT:s riksnyheter. Andreas berättar med glädje varför dagen är viktig för dem. 

– Tio procent av Sveriges befolkning är Sverigefinnar och länderna har alltid haft ett utbyte av människor, bland annat vid gränsen i Tornedalen för att jobba i skog och mark, så vi har alltid haft relationer länderna emellan, säger Andreas.

Det finns många likheter mellan Sverige och Finland men kulturen skiljer sig en hel del åt.

– Finländare är generellt mycket mer tystlåtna än svenskarna. Dock är den finska befolkningen ärligare. Jag sa engång precis vad jag tyckte och tänkte, då sa en svensk att jag inte kunde uttrycka mig så, det blev en kulturkrock, säger Andreas.

Bastun är en stor del av kulturen för det finska folket, men i Sverige är det inte lika vanligt.

– I Finland finns det bastu i vartenda hus, vi bastar alltid på midsommarafton och julafton till exempel. I svenska hus finns det inte överallt, säger Andreas.

En ytterligare skillnad är språkkriterierna.

– Det finns enbart fem procent finlandssvenskar i Finland men ändå är skolungdomar tvungna att få godkänt i både finska och svenska för att få en examen. Kriteriet att man ska kunna båda språken finns inte här. En politiker i Finland som bara kan tala svenska klarar sig på grund av tvåspråkigheten, säger Andreas.

Sverigefinnarnas dag firas sedan 2011 men det handlar inte om några stora firanden, oavsett pandemi eller inte.

– Det är inte jättestora firanden. Det kan vara finskaföreningar som gör något, i Folkets hus händer det att någon finsk musiker spelar, men den sverigefinska flaggan hissas. I år har jag inte sett några inbjudningar till sammanslutningar, men jag kan tänka mig att folk firar i bastun. Det viktigaste är ändå den mediala uppmärksamheten den här dagen får, säger Andreas.

Andreas firar Sverigefinnarnas dag på ett anonymt sätt.

– Jag och dottern brukar ta en promenad till Rådhuset för att titta på den sverigefinska flaggan. Jag visar henne den för att prata om vårt ursprung, att hon inte är ensam att ha en förälder med finskt ursprung i Sverige, säger Andreas.

Det är alltid en stor fråga om hur ordet finne får användas.

– En del tolkar det från nidbilder av finländare som är fulla och slåss. Det tycker vissa är känsligt att bli förknippade med. De vill i stället bli kallade finländare även fast finne är det rätta ordet, finskspråkig finländare. Men jag är en stolt finne, avslutar Andreas.

Så används begreppen. 

Sverigefinnar: De är bosatta i Sverige med har finska som modersmål.

Finlandssvenskar: De svenskspråkiga som bor i Finland.

Finländare: Är ett samlingsbegrepp för alla medborgare, de som är bosatta i Finland oavsett språk eller etnisk grupp.

Källa: Wikipedia

Josef Jacobson
j20jajo@svf.fhsk.se

G-BVQ5VFQ7W4