Fler svenskar missar eller struntar i sina läkarbesök än tidigare, enligt VGR fokus. Ett problem som gör att 400 miljoner kronor går till spillo, varje år. På Wetterhälsan i Jönköping har man samma problem.
– Ju dyrare en tjänst eller vara är desto mer kommer att använda den och faktiskt dyka upp, säger Mats Siljehult, verksamhetschef på Wetterhälsan.
Att få tid hos läkare kan ibland vara svårt och du kan få vänta länge på att komma intill. Men anledningen behöver inte vara att det är brist på läkare. Det är nämligen många uppbokade tider inom sjukvården idag, där folk inte dyker upp.
– Varje läkare kanske har två tider i veckan där patienten inte dyker upp. Och då har en läkare ungefär tio bokade tider om dagen, men det är ju tider där andra patienter hade kunnat bli inbokade såklart, säger Mats Siljehult, verksamhetschef på Wetterhälsan.
– Ofta är anledningen att intresset har minskat från patienten, att man helt enkelt blivit piggare. Då ska man egentligen avboka 72 timmar före sin tid, fortsätter Siljehult.
Det kostar även skattebetala
rna stora mängder pengar att tider står tomma när folk inte dyker upp. Men vad gör läkaren när patienten uteblir?
– Det händer egentligen inte så mycket. Läkaren får en halvtimmes paus där han kan disponera tiden som han vill, förklarar Siljehult och fortsätter.
– Man får en faktura hem på 250 kronor, vilket är vad besöket hade kostat. Generellt kan jag känna att fler hade dykt upp om patienten själv fick välja sin tid, eller om det funnits ett ”drop in” alternativ. Men det är svårt att lösa.
Många röster menar att om det är en högre avgift för en missad bokning så kommer folk att bli bättre på att avboka i tid. Det skulle göra väntetiden kortare och spara pengar för allmänheten.
– Generellt tycker jag att det skulle vara lämpligt med en högre patientavgift. Inte bara för att folk inte ska avboka, vi har även stora problem med att folk tycker att de är sjukare än vad de egentligen är. De tar upp våran och sin egen tid när de egentligen inte ens hade behövt besöka ett sjukhus, förklarar verksamhetschefen.
Men hur ska gemene man, utan de kunskaper ni har, veta om man är tillräckligt sjuk?
– Vi skulle kunna bli bättre på att få ut information till allmänheten om när man bör uppsöka vård. Men egentligen är det när någon av livsfaktorerna, det vill säga andning och så vidare, är hotade, som man ska åka in. Idag åker många in med en vanlig förkylning, säger Siljehult.
Vad vore den bästa lösningen för det här problemet?
– I huvudsak är det stort eget ansvar på individen. Man bör avboka sin tid minst 72 timmar för. Sedan ska man som sagt vara säker på att man behöver vård, annars tar man upp en tid som någon annan skulle kunna använda, avslutar Siljehult.
Skribent: Axel Göransson