Tycker du att allt det här med riksdagen är krångligt? Hur går det egentligen till när nya lagar tas fram och hur stort inflytande har de olika partierna? Journalistlinjen.nu guidar dig i valtider!
I riksdagen beslutas det om nya lagar som i många fall påverkar majoriteten av den svenska befolkningen. Var fjärde år är det val och då kan alla svenska medborgare över 18 år rösta. I valet röstar man dels på partier men också på de politiker man vill ska bli partiets representanter. Man lägger sin röst till kommunfullmäktige, regionfullmäktige och till riksdagen. Alla partier som får mer än 4 procent i riksdagsvalet får en plats i riksdagen. Antalet röster ett parti får avgör hur många platser de får i riksdagen. Socialdemokraterna, som efter valet 2014 blev det största partiet, fick cirka 31 % av rösterna vilket gav dem 113 ledamotsplatser av de totala 349. För att vara en ledamot behöver man vara nominerad ev ett politiskt parti och man måste själv ha rösträtt. Anledningen till att det finns 349 ledamotsplatser är för att det inte ska kunna bli lika vid omröstningar. När man är ledamot är man vald på fyra år och man måste alltså bli omvald vid nästa riksdagsval för att få sitta kvar.
Det parti som får flest röster i valet får chansen att bilda regering och ledamöterna i riksdagen röstar sedan om vem som ska bli Sveriges statsminister. Vanligast är att partiledaren från det vinnande partiet blir statsminister. När statsministern har blivit utsedd börjar arbetet med att utse de olika ministrarna i regeringen. Varje minister är ansvarig för olika områden. Till exempel skolministern har skola och utbildning som sitt ansvarsområde. När riksdagen samlas igen efter valresultatet väljs en talman. Talmannens uppgift är att leda sammankomsterna i riksdagen och han eller hon får inte rösta när beslut ska tas och talmannen får heller inte vara med och debattera. I riksdagen finns det också något som kallas för utskott. I utskotten sitter ledamöter från riksdagen och varje utskott jobbar med olika frågor. Utskotten har representanter från varje parti. Desto fler röster ett parti fick i riksdagsvalet, desto fler representanter i utskotten. När riksdagen ska rösta om något beslut så har utskotten i de flesta fallen tagit fram ett förslag.
Det är regeringen som kommer med förslag till riksdagen, det kallas för proposition. Efter förslaget presenterats så får ledamöterna möjlighet att säga vad de själva tycker genom att skriva motioner. Förslaget går sedan ut till det berörda utskotten som utreder förslaget närmre. När de gjort det så skriver de ett betänkande där det står hur utskotten resonerat och hur de vill att riksdagen ska gå till väga. Betänkandet går ut till alla riksdagsledamöter som ska läsa igenom det och förslaget debatteras. Efter debatten så sker en omröstning. Om förslaget godkänns så är det regeringens uppgift att se till att myndigheterna börjar arbeta efter den nya lagen.