Det är inte bara riksdagsvalet som äger rum den 9 september utan också val till Sveriges kommuner. Ett val som påverkar befolkningen mer än vad många tror.
Var fjärde år är det val till de tre bestämmande organen i Sverige, kommun, landsting och riksdag. För att få rösta i kommunvalet så måste du fyllt 18 år, vara svensk medborgare och folkbokförd i kommunen. Till skillnad mot riksdagsvalet så kan man rösta i kommunvalet om man är medborgare i ett EU-land eller i Norge eller Island, dock måste man då varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar. Man kan också rösta i valet om man kommer från ett land som inte är med i EU men då måste man varit folkbokförd i Sverige i tre år.
Kommunvalet har samma grundprinciper som riksdagsvalet. Man röstar på det partiet man tycker bäst om och man kan om man vill kryssa ett av namnen som står på kommunlistan. När rösterna är räknade så får partierna ett visst antal platser i kommunfullmäktige utifrån hur många röster partiet fick. Alltså, desto fler röster, desto fler platser i kommunfullmäktige.
I kommunfullmäktige så tas flera olika beslut. De tar bland annat beslut om kommunens ekonomi och verksamheter. Kommunfullmäktige beslutar även om budgetar och skattesatser samt avgifter för kommunal service, till exempel skola, hemtjänst med mera. De väljer också ledamöter till kommunstyrelsen.
I kommunstyrelsen sitter ledamöter från kommunfullmäktige. Deras uppgift är att samordna arbetet som sker i kommunen och kommunens ekonomi. Något som också finns inom kommunpolitiken är nämnder. Det är kommunfullmäktige som bestämmer vilka nämnder som ska finnas och hur många. Ledamöter från kommunfullmäktige bestäms också. Några exempel på nämnder som finns i många kommuner är socialnämnd, miljönämnd och kulturnämnd. Frågor och beslut som tas i kommunfullmäktige har oftast diskuterats i någon av nämnderna. Om det gäller små beslut så kan nämnderna ta beslut själva utan någon omröstning i kommunfullmäktige.