Den 9 september är det inte bara val till riksdagen och kommunen, utan även till våra landsting eller regioner. I landstingsvalet väljer du vilket parti som du anser ska leda din region eller ditt landsting de kommande fyra åren.
Landstingen eller regionerna ansvarar bland annat för hälso- och sjukvården och länstrafiken, men även för kulturen i den stad du bor i. De ansvarar också för hur regionerna ska utvecklas. Genom att rösta i landstingsvalet så är du med och påverkar din vardag.
För att du skall få rösta i landstingsvalet måste du ha fyllt 18 år senast på valdagen den 9 september. Du måste också vara svensk medborgare som är folkbokförd i landstinget eller regionen. Är du medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island och har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar, eller är medborgare i ett land utanför EU, men har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år, kan du också rösta i landstingsvalet.
Landstingen eller regionerna styrs av landsfullmäktige. Fullmäktige debatterar och beslutar om frågor som rör hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling i länet.
Landstinget ansvarar för:
- hälsovård och sjukvård
- tandvård
- kollektivtrafik
- regionutveckling
- kultur
Kort om landstingen:
- Det finns 20 landsting/regioner.
- Landstingsfullmäktige bestämmer i landstinget.
- De bestämmer om skatten till landstinget.
Av landstingen är det 13 stycken som har ett utökat ansvar för regional utveckling och därmed har rätt att kalla sig regioner, även om de formellt är landsting. Dessa landsting är Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kronoberg, Skåne, Västra Götaland, Örebro, Västmanland, Norrbotten, Uppsala, Västernorrland och Östergötland.
Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att kalla sig region.
Så styrs landstingen och regionerna
Landstingen och regionerna styrs av politiker som valts direkt av länets invånare. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur landsting och regioner utför sina uppdrag.
Landstingen och regionerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade landstingsfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom så kallade landstingsstyrelser, i olika nämnder och utskott.
Det finns knappt 4600 förtroendevalda i landets 20 landsting och regioner. Merparten, 94 procent, är fritidspolitiker och sköter därmed sina uppdrag vid sidan av arbete eller studier.
Landstings- eller regionfullmäktige styr och beslutar
Landstings- eller regionfullmäktige är det högsta beslutande organet på regional nivå. Fullmäktige representerar befolkningen och tar beslut i landstingens och regionernas viktigaste frågor.
Det här gör landstingsfullmäktige och regionfullmäktige
- Tar beslut om landstingets eller regionens inriktning, verksamhet och ekonomi. De tar till exempel beslut om budget och skattesats.
- Beslutar om förvaltningens organisation och verksamhetsformer.
- Väljer ledamöter och ersättare till styrelsen och nämnderna.
- Väljer revisorer som granskar landstingets eller regionens verksamhet.
Fullmäktige kan överlåta (delegera) till styrelsen eller övriga nämnder i vissa ärenden.
Alla landsting ska få regionalt utvecklingsansvar 2019
Riksdagen har beslutat att alla landsting ska få det regionala utvecklingsansvaret från och med 2019. Detta ger varje landsting bättre möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. Förslaget innebär att samtliga Sveriges landsting kommer att vara en region som har det regionala utvecklingsansvaret och ansvar att arbeta för hållbar tillväxt och utveckling inom regionens gränser.
Landstingsstyrelsen eller regionstyrelsen utses av fullmäktige
Styrelsen leder och samordnar allt arbete inom landstinget eller regionen. Den ansvarar för landstingets eller regionens ekonomi. Mellan sammanträdena i fullmäktige leder landstingsstyrelsen eller regionstyrelsen det politiska arbetet.
Politikerna arbetar i olika nämnder
Landstingsfullmäktige eller regionfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Varje nämnd ansvarar för ett visst ansvarsområde. Exempel på nämnder som finns i många landsting och regioner är hälso- och sjukvårdsnämnd och kulturnämnd.
Eftersom landstingen och regionerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i Sverige. Alla frågor som kommer till fullmäktige förbereds i någon av nämnderna. I mindre frågor kan nämnderna besluta direkt.
Det här gör en nämnd
- Ansvarar för den löpande verksamheten inom landstinget eller regionen.
- Förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige.
- Genomför beslut som fattas i fullmäktige.
I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet av landstingets eller regionens verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret. Arbetsuppgifter kan vara att organisera tandvården inom länet eller att fatta beslut om färdtjänst till en enskild person.
Kommunallagen
Kommunallagen styr landstingens, regionernas och kommunernas verksamhet. Landstingen och regionerna styrs också av speciallagar som hälso- och sjukvårdslagen.
Det kommunala självstyret
Det kommunala självstyret är en princip som är inskriven i regeringsformen, en av grundlagarna. Landstingen och regionerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret landstingen och regionerna rätt att:
- Fatta självständiga beslut.
- Ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgifter.
Medborgardialog och folkinitiativ
Genom medborgardialog kan politiker tillsammans med medborgare diskutera inriktningar och prioriteringar för landstinget eller regionen. Det sker på många olika sätt men syftar till att lyssna in varandras åsikter och förbereda hållbara politiska beslut. Förutom olika former av medborgardialoger finns så kallade medborgarförslag och folkinitiativ.
Medborgarförslag
Ungefär hälften av landstingen och regionerna har infört medborgarförslag och det innebär en rätt för den som är folkbokförd i ett landsting eller region att väcka ärenden i fullmäktige om frågor inom landstingets ansvarsområde.
Folkinitiativ
Det förstärkta folkinitiativet innebär att en rådgivande folkomröstning ska hållas i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det om inte två tredjedelar av närvarande ledamöter i fullmäktige motsätter sig det.
Kontroll, tillsyn och revision
Landstingen och regionerna har ansvar för den interna kontrollen. Det finns tillsynsmyndigheter på vissa statliga myndigheter som granskar och stödjer landstingens och regionernas arbete. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är ett exempel på en tillsynsmyndighet som bevakar patienternas säkerhet inom hälso- och sjukvården.
Alla landsting och regioner har en egen revision. Revisorer granskar landstingets eller regionens verksamhet varje år utifrån såväl effektivitet och ekonomi.
Att överklaga om man är missnöjd med vården
Om man är missnöjd med vården eller över hur man har blivit bemött kan man klaga. I första hand ska medborgaren vända sig till den vårdinrättning som man är missnöjd med.
Landstingsskatten är den största inkomstkällan
- Landstingsskatten finansierar ungefär 70 procent av landstingens och regionernas verksamhet. Staten bestämmer vad landstingen får ta ut skatt på.
- Varje landsting och region bestämmer själv hur stor landstingsskatten i länet ska vara och hur pengarna ska fördelas.
- Landsting och regioner får också bidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut
- Landstingen och regionerna tar också betalt för en del tjänster, till exempel för sjukhusbesök.