Salthalten ökar i Vättern. Det är vägarna runt vättern och då främst E4:an som är största källan till höjningen. – Vi har sett en konstant ökning sedan 70-talet, säger Måns Lindell på Länsstyrelsen.

Södra Vättern

Vättern är en härlig sjö som erbjuder mycket. På sommaren kan man ta sig ett uppfriskande bad i det klara vattnet. Fisket är unikt med sin Vätterröding och de vintrar som isen lägger sig drar visingsöborna ut sina Lakekojor för att rycka Lake. Men förutom alla fritidsaktiviteter som Vättern erbjuder har den framför allt ett annat viktigt uppdrag. Det är nämligen från Vättern som 250.000 människor från åtta olika kommuner tar sitt dricksvatten. Den är en av Europas största dricksvattenreservoarer och blir då givetvis väldigt känslig för miljöförstöring. Nu är det i och för sig ingen akut fara men eftersom salthalterna ökar stadigt måste man givetvis följa utvecklingen.

– Vättern är en tacksam sjö, säger Måns Lindell som är sötvattensekolog på Länsstyrelsen i Jönköping. Tack vare sin storlek sväljer den föroreningar men man måste ha kontroll över utsläppen.

Ökad salthalt

Man har genom mätningar sedan början av 70-talet sett en ökning av salthalten i Vättern eller det är faktiskt kloridhalten som man mäter. Men att Vättervattnet skulle gå över i rent havsvatten är inget som man behöver oroa sig för. – Fortsätter takten att öka på samma sätt som nu så kommer det att ta flera miljoner år innan det blir havsvatten i Vättern. Och då har vi haft några istider där emellan, säger Måns Lindell.

Måns Lindell

Ungefär en femtedel av kloriden som tillförs Vättern kommer från industrier från framförallt de norra delarna men den största delen står saltningen av våra vägar för. Nästan hälften av tillförseln av klorid kommer från vägnätet och då är det E4:an mellan Huskvarna och Gränna som står för merparten.

Flera bäckar och vattendrag kring Vättern har däremot väldigt hög salthalt. Enligt Måns Lindell består en del av rent havsvatten årent runt. I områden kring våra vägar har man även observerat växter som normalt sett endast växer i kustnära områden. Men trots allt är halterna i Vättern så låga att det inte är något som man behöver oroa sig för på flera år om man ser det ur ett rent dricksvattensperspektiv.

Tommy Nilsson, J1