Krönika: Mikael Ymers Zlatan-nobb av Båstad Open skapade stor uppståndelse i somras. Nu går Journalistlinjens Eric Löf igenom varför han tror den svenske tennisstjärnan gjorde som han gjorde och hur Ymer påverkats av sin elitkarriär.
Mikael Ymer är född 1998 och växte upp i Skara tillsammans med sin två år äldre bror, mamma och pappa. Brödernas historia började med att de var ute och sprang mycket med sin pappa som är elitlöpare i grunden. Det var där båda bröderna började spela tennis – och i dag är de Sveriges två högst rankade spelade.
Båda har haft ett gott rykte i media, men Mikael har alltid gått sin egen väg. Och i år har han varit i blåsväder flera gånger.
Allt började i somras, där det blåste upp till en stor mediastorm. Stormen handlade om att Mikael Ymer tackade nej till att spela i Båstad, då han menade att det vore som att Zlatan skulle spela i allsvenskan. Däremot hade den svenske tennisstjärnan en för låg ranking för att kvala in till ATP-tävlingen i Båstad. Samtidigt är Zlatan absolut för bra för att spela i allsvenskan, men Ymer är däremot inte för bra för Båstad Open, snarare tvärtom. Det är fakta och det vet givetvis Ymer om, men han väljer trots allt att uttala sig på det här sättet.
Varför väljer han att göra så här då? Det är det många som undrar och på sociala medier rasade folk. Oavsett vad man tycker om uttalandet är en sak säker: Det var längesedan tennisen fick så här mycket plats i ”gammelmedia”. Det kanske inte gynnar hans varumärke som svensk tennisspelare – och jag tror inte att han själv tror att han är en lika stor atlet som Zlatan – men Mikael har fått människor att börja prata om tennis.
Min känsla är att han sa detta i frustration och helt enkelt inte ville spela tävlingen i Båstad. Varför han gjorde detta är det nog bara några få som vet och det kommer troligtvis att förbli så.
Jag tycker länge hela Båstadssituationen var märklig, men efter att ha läst DN-reportaget ”Allting har ett pris” fick jag en större förståelse för Ymers frustration. Det är nog inte bara mycket pengar, guld och gröna skogar som många, inklusive mig själv, har en bild av.
Ymer verkar tröttnat på livsstilen att resa runt och inte kunna ha en mer strukturerad vardag, och i reportaget ger Ymer en bild av att touren är tuff och sliter på honom. Hans enda mål i karriären just nu är att orka vara på touren tills han är 30 år, vilket vittnar om att han tycker att touren sliter mycket på hans psyke. Hotellnätter i ensamheten med sena middagar efter sina matcher verkar inte vara något han föredrar alls.
Det här är dock priset han får betala för att kunna leva på sin idrott som han har offrat otroligt mycket för. Frågan är hur lång tid det hade tagit innan han hade tröttnat på ett traditionellt åttatimmarsarbete? Kanske hade en eller två veckor av gammalt hederligt arbete under försäsongen i december gjort att Ymer hade uppskattat sin vardag mer nästa år?
Än är inte säsongen över och den 14 oktober spelar båda bröderna Ymer ATP-tävlingen i Stockholm, Stockholm Open. Men hur motiverad kommer Mikael vara för att spela i sin hemstad, och kommer han ha publikens stöd? Det återstår att se.
Eric Löf
j21loer@svf.fhsk.se