För de flesta människor är döden en skrämmande tanke, men inte för pastorn Roger Josefsson. Han oroas inte av tanken att han någon dag kommer lämna jordelivet.
-Det ska bli spännande att komma till himlen, säger han.
Roger Josefsson, 67 år gammal, har bott i Skillingaryd i 26 år och tidigare jobbat som pastor i pingstkyrkan. Han är uppväxt i ett hushåll med troende föräldrar och tolv syskon. Han säger att han valde att följa Jesus av eget val från en ung ålder.
-Jag var på ett kristet ungdomsläger när jag var 13 år. Jag fick den så kallade “upplevelsen av Jesus”, det var då jag bestämde mig för att följa honom. Och jag har inte ångrat det en enda dag, berättar Roger.
Han blev aldrig påtvingad religionen under uppväxten utan var fri att välja sin egen väg i livet. Detta präglade Roger djupt då han och hans fru har uppfostrat sina egna fem barn på samma sätt. Rätten att välja själv.
I och med sin tro så ser Roger fram emot den dagen han ska komma till himlen. Döden i sig är inte något han längtar till, men himlen längtar han till. Främst för att återförenas med de som har gått bort, men också för att bli mottagen av Jesus.
Roger har hållit i många begravningar i sitt liv, varav flera beskriver han har varit tuffa och svåra. Människor har kommit till honom i förtroende och bett honom personligen leda deras närståendes begravningar. Det var viktigt för honom att hitta en balans i hur man möter de som sörjer och samtidigt sköta en värdig begravning.
-När jag bodde i Bottnaryd var det en liten pojke på fem och ett halvt år som dog. Han hade en muskelsjukdom så han skulle tyvärr inte kunnat bli mer än 15 år ändå. Hur ska man hantera det? Den lilla barnkistan, föräldrarnas sorg, det är svårt att se…
“Bara för att man är kristen betyder det inte att man blir besparad från bekymmer och problem. Men då har jag alltid vetat vem jag ska vända mig till. Jesus. Han är min trygghet”
Hela livet har Roger brunnit för att hjälpa andra människor. Han engagerar sig genom att be för andra i kyrkan men också på andra vis. Genom pingstkyrkan som han går till har de nyligen gjort nio insamlingar till Ukraina.
-Jag tyckte om att gå runt och knacka på hos folk, bara för att konversera om allt möjligt. Kommunikation är nyckeln. De som mår dåligt, behöver någon att prata med. Jag kan sitta i timmar och lyssna till när folk pratar.
Tänker du mycket på döden?
-Jag går inte omkring och längtar efter att dö. Jag tycker om att leva. Jag tycker om att träffa folk. Jag försöker engagera mig så mycket som möjligt med personer som har problem och bekymmer.
Vad tror du händer efter döden?
-Jag vet inte hur det kommer se ut men jag ser fram emot det! Himlen är den plats jag längtar till. Vissa påstår att gatorna är gjorda av guld, men det vet jag inte. Jag tror att vi kommer uppleva mycket av det som redan finns här på jorden. Jag njuter fullt ut av vad livet ger men ändå är det något inom mig som har en förankring i himlen.
Vad är det bästa med livet?
-Att jag får vara frisk, det värdesätter jag otroligt högt. Jag har nog varit sjukskriven totalt sju dagar under 20 år. Men jag har förstås fått möta många som har det på ett annat sätt, och de människorna vill jag hjälpa!
“Det är viktigt att vara öppen mot andra, skapa kontakt…och bjuda på sig själv!”
-Jesus längtar också efter att träffa oss. Som han säger i johannesevangeliet fjortonde kapitlet, “Jag vill att ni ska vara där jag är”
Liza-Marie Magnusson
j22mali@svf.fhsk.se