
Klockan är 10:04 och studenter på högskolor i bland annat Luleå, Gävle och Malmö räcker upp handen. Kampanjen arrangerades av Sveriges Förenade Studentkårer. SFS vill att studenter som pluggar på högskolenivå ska få fler lektioner med sina lärare. Klockslaget är ingen slump, det döljer budskapet de vill få fram: svenska studenter har i genomsnitt bara tio timmar lärarledd tid per vecka, och vissa får ännu mindre, lägst fyra timmar.
Även om aktionen kom inte till varje stad med en högskola – det är upp till den lokala studentkåren att bestämma – så finns det studenter som är missnöjda också på andra ställen. Här i Jönköping träffade Journalistlinjen Astrid och hennes kompis Ebba (de två heter egentligen något annat) som pluggar på sjuksköterskeprogrammet på JU. Det är högskolans tredje populäraste utbildning med över 1500 sökande till höstterminen 2025. Tjejerna går sista året och har mindre än tre månader kvar tills de ska ta examen.
När de får frågan om utbildningen har levt upp till deras förväntningar, skrattar de:
— Nej, verkligen inte! – utbrister Astrid.
De är missnöjda, likt de studenter runt Sverige som deltog i manifestationen, med hur många lärarledda timmar de fått under de senaste åren. Ebba riktar kritik till programmets upplägg och att en stor del av lektionerna hålls via nätet.
— Det är väldigt mycket på distans och eget ansvar. Vi kanske hade önskat lite mer tid på plats, föreläsningar med föreläsare och inte inspelade föreläsningar.
Det är inte första gången JU:s sjuksköterskeprogram får kritik i medier. Få lektioner på campus, låg motivation från lärarna, och förinspelat material som hade likaväl kunnat vara en föreläsning på plats är några av bekymren som har nämnts innan.
— Det är jobbigt att sitta och lyssna på någon som läser rakt av från en PowerPoint, det blir på ett helt annat sätt när man inte har en lärare som står framför en, tycker Astrid som uppger att hon brukar hoppa över videorna och bläddra istället genom presentationen själv.
Nästan tvåhundratusen har tittat på hans mest sett klipp. Ett exempel på videor studenterna blir hänvisade till.
Det är inte bara förinspelade föreläsningar från skolans – ibland före detta – personal, men också externa YouTube-videor som kan förekomma i utbildningen. Ett exempel är Agne Paulssons filmer. Han är universitetsadjunkt på Högskolan Kristianstad. Sedan 2013 har han lagt upp olika videor på nätet med ett pedagogiskt syfte. YouTube-kanalen är populär bland studenter och elever som pluggar naturvetenskap.
Han har aldrig jobbat på Högskolan i Jönköping men trots det har Astrid och Ebba blivit hänvisade till Paulssons videor.
— Han hjälpte mycket i början med anatomin, berättar Astrid.
Kanalen är offentlig och vem som helst kan gå in för att titta. Men eftersom Agne Paulsson är verksam i Kristianstad, på en annan högskola, har inte tjejernas klass tillgång till honom på samma sätt som studenterna som väljer att plugga sjuksköterskeprogrammet på HKR.
Astrid flyttade till Jönköping från Östergötland för att plugga på JU. Hon är positiv till Jönköping som stad, men samma sak kan hon inte riktigt säga om högskolan. Hon konstaterar att hon hade tagit ett annat beslut ifall hon hade haft hela bilden innan hon sökte sig till utbildningen.
— Då hade jag nog valt en annan skola.
Catherine Legrand är verkställande direktör för Hälsohögskolan i Jönköping, fakulteten som ansvarar för det program Astrid och Ebba går. Hon håller fast att även om vissa föreläsningar hålls via nätet så är det inte ett program på distans:
”Sjuksköterskeprogrammet är en campusutbildning i Jönköping, och vår utgångspunkt är att erbjuda undervisning på plats. Samtidigt kan digitala inslag förekomma”
Medan SFS förespråkar fler lektioner med lärare, tycker Legrand att online inslag kan vara en möjlighet för studenterna och ska inte bara ses som något negativt:
”Det kan bidra till ökad flexibilitet och förbättrat lärande, bland annat genom att ge studenter möjlighet att repetera svåra avsnitt, studera i egen takt eller ta del av material vid frånvaro. Dessa inspelade inslag används för att stärka och komplettera, inte ersätta, den ordinarie undervisningen på campus.”
Hon säger att även en YouTube-video kan vara okej att använda som resurs när en lärare tycker att det är berättigat.
Hälsohögskolan erbjuder sjuksköterskeprogrammet på tre olika ställen i länet. Förutom Jönköping kan man söka sig till Värnamo eller Eksjö. När man söker sig till en av de mindre orterna står det klart och tydligt: ”Inom undervisningen förekommer till exempel inspelade föreläsningar och undervisning i realtid via digitala kanaler”. Men i dagsläget kan inte samma formulering hittas under Campus Jönköping – även om det är exakt vad studenterna beskriver.
Borde ni ha varit tydligare? Är det inte falsk marknadsföring att skriva bara två har inspelningar när det egentligen gäller alla tre?
”Informationen om att utbildningen är campusbaserad ligger fast, men vi kommer att säkerställa att det tydligt framgår att digitala inslag kan förekomma även i Jönköping, på samma sätt som vi redan beskriver för utbildningarna i Eksjö och Värnamo.”
Högskolan har nu tagit bort den ovannämnda beskrivningen från sjuksköterskeprogrammets hemsida för vårterminen. Men om kritiken kommer leda till förändring också i klassrummet är oklart och om JU väljer att ändra på upplägget återstår att se. Legrand säger att programledningen, tillsammans med berörda lärare, kommer se över studenternas synpunkter, men de kommer bara vidta åtgärder ifall de bedömer det nödvändigt.











