Attackera, ja det är väl precis vad en pitbull, amstaff eller bully gör? Ja, kärt barn har många namn.
Jag borde nog inspireras av dom mer, att våga säga ifrån och gå till attack. Eller? För det är väl precis vad dom gör? I alla fall är det vad många tror att dem gör. Min hund attackerar mig ibland. Med pussar.
Jag blir inte chockad när folk kommenterar eller talar illa om min hund. Men däremot blir jag arg och ledsen.
Bara för att media uppmärksammat fall där hundar av kamphundsras attackerat människor eller hundar, så tvingas jag ofta höra just kommentarer kopplade till detta.
Det är inte rätt. Eller rättvist. Att dra alla över en kam. Det ger en helt felaktig bild.
Jag bryr mig inte om folk är rädda för min hund. Det är helt okej och ärligt rätt skönt när folk flyttar sig när vi är ute och går. Men en snällare hund som är så glad i människor är svårt att hitta. Hon blir upprymd och busig när vi möter folk ute på promenad. Hon viftar oavbrutet på svansen för att hon vill säga hej. Och helst bli kompis.
Efter dagens besök i en djurbutik var självklart Alva med. Hon älskar att besöka butiken! Vid kassan börjar en äldre man att hetsa mot oss och ge nedsättande kommentarer om min hund kopplade till hennes ras. Han berättar hur farlig hon är och att hon äter människor.
Jag kände mig påhoppad, kränkt och orättvist behandlad. Men samtidigt tacksam för att min älskade hund inte förstod.
Om min hund hade varit aggressiv och attackerat människor i butiken så kanske det hade varit befogat. Att få höra det. Men så var inte fallet.
Hon uppförde sig exemplariskt och gick med mig lugnt och fint i butiken. Hon gjorde inget speciellt mer än att vifta på sin svans och lukta på allt spännande.
Vad gör att han har rätt att prata så till mig och min hund? Och vad gör att ingen annan i butiken som hörde honom kunde agera? Kände de likadant som honom eller var de rädda?
Jag blev chockad och kände obehag. Mitt glada humör och lugn försvann.
Jag visste inte om jag skulle ignorera eller attackera. Jag valde att ignorera. Samtidig som jag gick sönder inombords.
Sandra Andersen
j22ansa@svf.fhsk.se