1999 föddes Leo Johansson i Skillingaryd i Jönköpings län. 23 år senare gör han sitt första OS i karriären, i den kinesiska huvudstaden Beijing. En som har följt hans resa från första parkett, från det första stavtaget i livet till det första i OS, är hans pappa Håkan Johansson.

– Det är fantastiskt att ha fått vara med honom så mycket, säger han.

Den 20 november chockade Leo Johansson den svenska skidvärlden när han vann Sverigepremiären i Gällivare, på distansen 15 kilometer i klassisk stil. Då slog han bland andra legendaren Dario Cologna.

Dagen efter kom nästa seger, när han vann samma distans fast i fristil. Helgens bravader resulterade i en plats till världscupstävlingarna i Ruka och efter flera fina lopp under vintern belönades Leo Johansson med en plats i OS-truppen till Beijing.

Söndagen den 6 februari stod Skillingarydssonen på startlinjen för sin OS-debut. I Sverige, klistrad vid tv:n, fanns pappa Håkan Johansson.

– Det var väldigt nervöst. Jag brukar vara med honom på tävlingar annars, men på de stora tävlingarna har de egna vallare. Det är mycket mer nervöst att kolla på tv, säger han.

Håkan Johansson är uppvuxen i Jönköping och tävlade själv i längdskidåkning för IF Hallby under 80- och 90-talet, upp till 30-årsåldern.

– Sedan flyttade jag till Skillingaryd och sedan kom Leo.

Men det var inte självklart att sonen skulle satsa på längdskidor. Även ishockey var ett stort intresse i unga år.

– Det tog över när han var 8–9 år gammal, fram till när han var 12–13. Då började det bli mer tacklingar och det passade inte honom, så han slutade. Då började han satsa mer seriöst på längdskidåkning och även om han låg lite efter då har han tagit steg hela tiden, säger Håkan Johansson och fortsätter:

– Det har varit fantastiskt att ha fått vara med honom så mycket, över hela Sverige. det är inte ofta man som förälder är med så mycket i 17–20-årsåldern.

“Oj, vilken nivå!”

Och jobbet har lönat sig. Den här säsongen har Leo Johansson, som tidigare nämnts, fått sitt riktigt stora genombrott på seniornivå.

– Han tog små steg hela tiden som junior, men sedan stannade han av lite som senior. Det är ganska vanligt. Jag var inte med på den första tävlingen i Gällivare, men jag såg den och tänkte “oj, vilken nivå!”. I Ruka helgen efter gjorde han kanske sitt bästa lopp i karriären, tillsammans med de i Gällivare, så till i år har han tagit stora kliv.

Men hans första start i OS blev ingen succé. Högre ambitioner än en 37:e plats fanns.

– Han var rankad som 32:a och slutade 37:a. Han var nere på 48:e plats ett tag också, så då tänkte vi att han inte hade en bra dag, men han repade sig.

Var följde du loppet?

– Jag var faktiskt i Sälen med några kompisar. Vi hade bokat långt innan OS, så alla vi som var där följde det.

– Det blev extremt nervöst, man hade ju inte varit med innan och jag hade inte pratat med honom den dagen. Sen ser man ganska tidigt om han har en bra eller dålig dag, om kroppen känns bra eller mindre bra.

Om Leo Johansson får köra några fler distanser i OS är fortfarande inte bestämt. Sverige får ta ut fyra åkare till varje distans, förutom sprintstafett då två åkare bildar ett lag. Men möjligheten finns.

– Jag hoppas att han får till ett lopp han är nöjd med, att han får ut det han känner att han kan. Hur långt det räcker vet jag inte, men jag vill se att han är nöjd, säger Håkan Johansson.

– Men jag kommer att vara nervös, fortsätter han med ett skratt.

Rasmus Isaksson
j21isra@svf.fhsk.se


G-BVQ5VFQ7W4