Efter att ha intervjuat Tommy Boustedt och Roger Rönnberg med flera till det här arbetet så har tanken slagit mig att man får se JVM ur ett bredare perspektiv, och inte bara till resultaten i turneringarna.
LÄS MER:
SKOGLUND: De måste få lära sig vad som krävs för att vinna
Cmore-profilen: ”Vi blir landet lagom även i hockeyn”
Expressens krönikör: ”Hur fan kan han säga att allt är perfekt?”
(KRÖNIKA, JOURNALISTLINJEN)
För att göra en lång historia kort. 2003 och 2004 kvalade Juniorkronorna för att hålla sig kvar i högsta divisionen. Torgny Bendelin bland andra tog tag i det dåvarande problemet som var attityd, både på och utanför hockeyrinken. De senaste tio åren har Sverige kampats om medaljerna i varje JVM-turnering. Under den tiden har Sverige tagit fyra silvermedaljer och en guldmedalj. Resterande turneringar kom Sverige antingen trea eller fyra. Alltså är Sverige topp fyra som det ser ut nu.
Jag tycker att JVM är den roligaste internationella turneringen att följa av två anledningar.
1. Juniorhockey är mer ”påhittig” än seniorhockeyn som jag tycker hela tiden spelar utefter ett mönster. Det förs sedan över till när vi får se dessa juniorer i SHL. Ta Lias Andersson i HV71 som exempel och hans 1-0 mål mot Malmö i semifinal nummer tre. Vilken annan hockeyspelare som helst skulle försökt smaska upp pucken i det första krysset i det läget, men det gjorde inte Lias Andersson. Målet går att se här: http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockey/a/rakAw/hv71s-storseger-mot-malmo-i-semifinalen
2. Det är roligt att se spelarna lira i en annan miljö än vad de är vana vid om man nu ska använda det uttrycket. Många spelare tillhör klubbar i SHL och HockeyAllsvenskan. Harald Lückner tycker att nivån i SHL har sjunkit för fler juniorer spelar där bland annat. Som hockeytyckare och inte expert skulle jag vilja säga att det är tvärt om. SHL och HockeyAllsvenskan har aldrig varit så rolig att titta på som den är nu, för allt måste inte vara ”inom ramarna” hela jävla tiden och då blir det extra roligt också att se spelarna i ett junior-VM.
LÄS MER:
Bendelin om kritiska läget: ”Vissa petade bara i maten”
SVT-profilen: ”Är det ens ett mål att vinna med JVM-laget?”
Guldcoachen: ”Någon gång studsar det rätt”
SMÅ MARGINALER
Ett annat perspektiv än resultaten är också att av samtliga spelare i NHL, är tio procent av dem svenskar. Vi har dubbelt så många draftade spelare än Ryssland och det är ett annat sätt att se på saken.
Nu ska vi inte komma med ursäkter för att vi inte borde ta fler JVM-guld, det är inte det jag menar. Jag tror bara inte att JVM är ett kvitto på hur bra eller dåliga vi är. Jag gillar exempel så här kommer ett till. I finalen 2012 hade Ryssland ett skott i stolpen med tio minuter kvar av den tredje perioden. Sverige vann efter att Mika Zibanejad lyckats få tag i en ”studspuck” där han trampade sig fri och satte 1-0 till Sverige i förlängningen.
Det kan låta som en klyscha, men det är små marginaler i ishockey. Det är klart det är surt att Sverige inte tagit fler guldmedaljer i junior-VM, men jag står fast vid att turneringen inte avgör om vi är bäst eller inte. Turneringen är mer en blandning mellan tur och dagsform, där en studspuck kan krossa alla gulddrömmar på bara några sekunder.
LÄS MER:
Förre HV-stjärnan: ”Det finns inga skrupler”
Han coachade ”Foppa” och grabbarna: ”Peter hade några otroliga saker för sig”
Guldhjälten om spelar- och coachutveckling: ”Tror det är ett etiskt dilemma”
Förbundskaptenen om första guldet: ”Spelade riktigt bra”