
Peter Forsberg, Markus Näslund, Mats Sundin, bröderna Sedin. Listan är lång på stjärnspelarna som vuxit fram inom den svenska ishockeyn. Ändå har Juniorkronorna bara tagit två guldmedaljer.
Läs mer:
SVT-profilen: ”Är det ens ett mål att vinna med JVM-laget?”
Guldcoachen: ”Någon gång studsar det rätt”
Expressens krönikör: ”Hur fan kan han säga att allt är perfekt?”
(JOURNALISTLINJEN)
Cmore-profilen Harald Lückner var förbundskapten för Juniorkronorna mellan 1996-1998. Hans bästa resultat kom redan i första turneringen, där Sverige tog en silvermedalj efter att ha förlorat finalen med 4-1 mot Kanada. Men det var inte det vårt samtal kom att handla om.
— All idrott går ut på att vinna. Vi har tillräckligt bra spelare för att göra det, men vi måste på något sätt kunna vara bäst när det gäller. Idag orkar vi inte vara bäst när det gäller. Ta Finland som exempel. De har fler guld än oss och det finns inga ursäkter till att det borde vara så. Vi måste spela fler avgörande matcher i dagen ungdoms- och juniorhockey, förklarar Harald Lückner.
Tommy Boustedt, generalsekreterare på svenska ishockeyförbundet, som vi besökte innan samtalet till Harald, ser annorlunda på frågan om varför det inte blivit fler guld.
— Om jag får välja mellan att bara ta JVM-guld där spelarna inte fortsätter långt efter dessa turneringar, mot att vinna silver och få fram många bra spelare till NHL och seniorlandslaget, då väljer jag det sistnämnda. Men när vi väl spelar JVM spelar vi för att vinna, säger Tommy Boustedt.
”MÅSTE KUNNA PRATA SPETS”
Olika åsikter? Jo då. Harald Lückner vill se en tydlig förändring till avgörande matcher redan i ungdomsåren.
— Nerifrån får du inte ha tabeller och så vidare. Då får vi inte heller fram några vinnare. B- och A-juniorer (J18 och J20), måste tävla och inte utbilda sig hela jävla tiden. Jag blir så trött på det där. Jag hatar att vi måste prata bredd hela tiden. Vi blir landet lagom även i hockeyn, säger Lückner och laddar om:
— Vi måste kunna prata spets också. Det finns inga ursäkter till att Finland tagit fler guldmedaljer än Sverige. Vi måste även få fram en ny ”Foppa”, ”Sudden”, ”Lidas” och så vidare. Det får vi inte nu, avslutar Lückner.
Även om Harald Lückner vill se en förändring, tror Tommy Boustedt på den ”modell” som svensk juniorhockey nu spelas efter.
LÄS MER:
Förre HV-spelaren: ”Bästa laget vinner inte alltid”
Förre HV-stjärnan: ”Finns inga skrupler”
— Jag tycker det är bra som det är idag. Lagen själva i J20SuperElit betalar cirka 10 miljonor kronor per säsong. De spelar och reser och blir bjudna på mat och så vidare. Skulle Trångsunds IF bedriva en elitverksamhet för juniorer skulle föräldrarna själva få betala, för Trångsunds IF har inte en spänn, förklarar Tommy Boustedt och fortsätter:
— Det är ju ingen som har hittat på på hur seriesystemen ska bedrivas, utan det har tagits fram under en längre tid av föreningarna själva. Vissa tycker att det borde se annorlunda ut och så måste det få vara, men den stora hockeyrörelsen vill ha det såhär och då har det blivit på det här viset.
INGA MEDALJER
Mellan åren 1997-2008 togs inga medaljer för svensk del i JVM. När vi ställer frågan varför det inte blivit fler guld för Sverige i dessa sammanhang, vill Tommy dela upp frågan.
— Istället för att kolla på de senaste 40-50 åren tycker jag att man ska titta på de senaste tio åren. Då är det tre länder som sticker ut över tid, vilka är Sverige, Ryssland och Kanada. Gör vi en motsvarande analys tio år innan detta ser det helt annorlunda ut för svensk del, förklarar Tommy Boustedt.
Han har tagit fram ett pappershäfte som han börjar bläddra i. Han kommer fram till en sida som visar en sorts tabell, där Sverige, Finland, USA, Kanada, Tjeckien och Ryssland finns med. Det är turneringarna mellan 2008-2016, och Tommys egna lilla anteckningar om turneringen 2017 skrivet med röd penna.
— Räknar vi ihop alla placeringarna under den här tidsperioden för varje nation får vi ihop en totalsumma. Då blir Kanada etta med en slutsiffra 26, medan Sverige och Ryssland delar på andraplatsen med en totalsiffra på 28. Jag tycker det här är ett bättre mått än att bara titta på hur många guld vi vunnit, understryker Tommy Boustedt.

”SPECIALISERAR INTE I FÖR TIDIGA ÅLDRAR”
Tommy fortsätter att bläddra i häftet. Denna gång är det en ny tabell med ännu fler siffror han vill prata om.
— Tittar man på de stora siffrorna, alltså antalet spelare i NHL (proffsligan i Nordamerika), är tio procent av dem svenskar. Det tror jag är för att vi inte specialiserar i för tidiga åldrar. Tittar vi på hur många draftade spelare de olika nationerna har, då har Sverige dubbelt så många draftade spelare än Ryssland och tre gånger så många fler draftade spelare än Finland. Det är också ett bättre mått än att bara titta på hur många guld det blivit, förklarar Tommy Boustedt.
Varje sommar samlas representanter för de 30 klubbarna (31 fr.o.m i sommar då Las Vegas går in i ligan nästa säsong) för att tinga talangfulla spelare. Blir du draftad av en klubb tillhör spelarens NHL-rättigheter den klubben i tre år. Om inget kontrakt skrivs inom den tiden är spelaren fri att gå till annan klubb i NHL som en så kallad ”free agent”.

JAGET FÖR LAGET
— Det finns en gammal grej inom alla lagsporter som brukar heta laget före jaget. Jag anställde Pär Mårts som skribent för utbildningsmaterial och det han skapade var jaget FÖR laget. Det innebär att varje individ ska få vara som den är. Det finns gränser på hur man ska bete sig så klart, men grejen är att utveckla varje individ utifrån bästa förmåga och det ska då hjälpa laget.
Hur menar du då?
— Ta Zlatan som exempel. Han är väl annorlunda om någon. Hade inte han fått blomma ut på sitt sätt hade han ju knappt spelat i Landskrona. Det fanns ledare som såg någonting större och någonting mer med honom. Så försöker vi arbeta inom ishockeyn också, både i landslagen och på tränarutbildningar, säger Tommy Boustedt.
I dagens ungdoms- och juniorhockeys talang-utvecklingsprogram, träffas spelarna på regionala sportlovscamper från 14 års ålder. Därefter blir det uttagningar till TV-pucken, den stora ishockeyturneringen för 15-åringar som TV-sänds av SVT. Under dessa turneringar finns det scouter som tittar på spelarna för att hitta eventuella talanger, både till föreningar och landslag. Vi avslutar med att fråga Tommy om den här ”modellen” är den rätta.
— Vi tror att det här är sättet för att vi ska lyckas med hockeyn i Sverige. Ta Kanada som exempel. De satsar betydligt tidigare än såhär på landslagsnivå, men skulle vi göra det skulle Riksidrottsförbundet och hela det svenska samhället säga att vi får klara oss på egen hand. Då skulle vi inte få några bidrag till vår verksamhet, och då kan vi inte bedriva den heller, avslutar Tommy Boustedt.
Läs mer:
Bendelin om kritiska läget: ”Vissa petade bara i maten”
Idrottsvetaren: ”Vi har mer att välja på”
Guldhjälten om spelar och coachutveckling: ”Det är ett etiskt dilemma”