Efter nya lagen: Så lätt är det att ta sig in på skolorna i Jönköping

Trots skärpt lagstiftning om trygghet i skolan är det enkelt att ta sig in på samtliga tio granskade högstadie- och gymnasieskolor i Jönköpings kommun. Öppna dörrar, olåsta entréer och bristande kontroll väcker nu frågor om hur säkerheten egentligen fungerar.

– Man löser inte våldsdåd och säkerhet genom att låsa ner allting, säger utbildningschefen för gymnasieskolorna i Jönköpings kommun, Henrik Natt och Dag.

Klockan är 08.40 och olika grupper av gymnasieelever är påväg in till Bäckadalsgymnasiet för att påbörja en ny skoldag. När jag kliver fram mot dörren som leder in där eleverna studerar bland annat på restaurang och livsmedelsprogrammet så är den olåst och det är bara att dra upp den och kliva rakt in. Till höger ligger en expedition och till vänster en bänk. Med bestämda steg traskar jag in i caféeterian där det sitter ett par killar. Jag sätter mig på en bänk längre bort och börjar ta tiden. Hur länge kan jag vara i skolans lokaler som obehörig person utan att någon märker mig eller ifrågasätter vad jag gör här?

Tiden går och fler elever strömmar in i byggnaden. Jag har på en halvtimme lyckats gå runt i lokalen, stått utanför och kikat in i en lektionssal och suttit på en bänk vid entrén utanför expeditionen.

Jag bestämmer mig för att gå ut i det blåsiga vädret och gå vidare till nästa ingång, som även den är olåst. Jag tar ett varv i skolans korridorer som är fyllda av elever. Efter två timmars vistelse i Bäckadalsgymnasiet lokaler så har ingen sagt till mig att lämna platsen, eller frågat vem jag är och vad jag gör här. Jag bestämmer mig därför för att uppdraget är slutfört och åker därifrån för att hinna vidare till de andra nio skolorna.

– Jag tycker det är väldigt märkligt att man har det så öppet att vem som helst kan gå in i en skola utan att behöva svara på vem man är. Det tycker jag är lite fel, säger Anna-Karin Carstensen, vice ordförande för barn- och utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun.

Hon är även politiker i Liberalerna som var ett av de partierna som var mest aktiva i att införa lagen om att skolorna skulle ta större ansvar när det kommer till att hålla obehöriga borta från skolorna. Lagen trädde i kraft förra hösten. Hon tycker att låg- och mellanstadier ska vara lite mer öppna, medan hon tycker att det borde vara svårare att som obehörig komma in på högstadie- och gymnasieskolorna.

– Jag tror att när det gäller högstadier och gymnasier så ska man ha passerkort för att komma in, och att det finns någon ringklocka någonstans som går till en person som kan komma och öppna om man har glömt sitt kort eller om man är utomstående.

"En avvägning man gör"

En av alla tio skolor som jag besökte var Erik Dahlbergsgymnasiet. Även här var det ett flertal dörrar som var olåsta och det var bara för mig att gå in i skolan och gå några varv där utan att bli upptäckt.

Marcus Simonsson är gymnasiechef för Erik Dahlbergsgymnasiet och han säger att leveransen av passerkorten till eleverna inte har kommit än och därför har de helt öppet. Men när passerkorten kommer ska det, enligt honom, vara låst. Men han säger att det är svårt att kontrollera om det är obehöriga personer på skolan eller inte eftersom det går över 1000 elever på skolan och över 100 lärare jobbar där.

– Det är en avvägning man gör. Är det en bättre trygghet än att ha öppet? Ska alla elever gå genom huvudentrén? Eller ska vi ha personal som står vid alla dörrar? Samtidigt måste vi ha en in- och utpassage som är hyfsat smidig, säger Marcus Simonsson som är gymnasiechef för Erik Dahlbergsgymnasiet.

Hur hanterar ni situationer när ni ser någon ni inte känner igen?
– Vi som jobbar har namnbrickor och vi frågar när vi inte känner igen en vuxen som kommer in. Att inte känna igen en elev eller tonåring är däremot väldigt svårt när man har 1600 elever. Då skulle man behöva organisera oss i mindre enheter, vilket är en jättestor politisk och ekonomisk fråga.

De senaste elva åren har nio större uppmärksammade skoldåd skett i Sverige. På skolan Kronan i Trollhättan 2015 tog sig en obehörig person in och dödade fyra personer. I februari 2025 skedde ännu ett skoldåd där en obehörig person tog sig in på skolan Risbergska i Örebro och dödade tio personer. Efter det har säkerheten skärpts vid skolorna runt om i Sverige. Inför höstterminen 2025 trädde en ny lag i kraft om ökad säkerhet och att skolorna skulle ta större ansvar för att hålla obehöriga personer borta. Direktiven till dem har blivit tydligare efter det.

– Rutinerna vi har infört de senaste åren är mycket starkare än de varit tidigare.. Det finns tydliga planer för utrymning, inrymning och PDV (Pågående Dödligt Våld), vilket vi jobbat ganska mycket med.

Anser du att risken för obehöriga personer i skolor har ökat på senare år?
–Oron blir väldigt mycket större efter en händelse någonstans i Sverige, men det är inte säkert att risken är så mycket större. Det är lätt att dra på en stor växel på det.

Skärpning av skollagen

Under granskningen noterades det även att det fanns kortläsare på skolorna. Men när granskningen gjordes visade det sig att majoriteten av kortläsarna visade öppet utan att något passerkort behövde skannas.

– Det är väl något man behöver jobba med och snabba upp. Sedan är det en utmaning att vi precis har stängt reservantagningen till gymnasiet. Vi har haft ett flöde av elever som har börjat och slutat, så det finns logistikutmaningar med det, säger utbildningschefen för Jönköpings kommun, Henrik Natt och Dag.

Efter skärpningen av skollagen så har Jönköpings kommun satt upp skyltar där det står att skolan är till för elever och personal på skolan och att obehöriga inte får vistas där. Skyltarna är uppsatta på skolorna för att tydliggöra att skolan inte är en allmän plats, enligt utbildningschefen. Han säger precis som Marcus Simonsson att anledningen till att skolorna fortsatt har ett flertal öppna dörrar har med sena leveranser att göra.

– Gymnasieskolorna har till stor del stängt ner många entréer. Att det släpar efter lite hänger samman med att elevernas ID-kort inte har blivit klara i tid.

Under de senaste fem åren har det registrerats omkring 221 ärenden under rubriceringen oönskad närvaro på skolorna i kommunen. Det betyder att i 221 fall har obehöriga personer rört sig i skolans område.

– Det är väl en ren självbevarelsedrift att vi försöker låsa ner där det är möjligt, och vi har minskat tillgängligheten. Samtidigt vet man ju att om en elev taggar in sig, och det kommer en grupp, så är det ju inte fem som taggar in sig utan en som öppnar dörren.

"Titta på USA"

Henrik anser inte att nedlåsta skolor är den primära lösningen för att öka skolsäkerheten. För honom handlar det om att bygga beredskap för att vara handlingskraftig när det händer saker.
– Titta på USA, de har vakter och larmbågar men där händer fler attentat än någon annanstans. Mycket av skolsäkerhetsarbetet handlar om det förebyggande arbetet med befintliga elever att uppmärksamma riskbeteenden och de som inte mår bra, samt ha en god dialog med polisen.
Enligt lagen som kom förra året behöver skolorna ha en beredskapsplan för att kunna hantera attentat och andra våldsdåd. Det är en del av åtgärderna som har vidtagits från kommunens sida efter den skärpta lagstiftningen.

– Vi har identifierat säkra rum och vi övar med eleverna. Det viktigaste i arbetet är att mentalt förbereda både personal och elever på att när det händer saker, så ska man ha i ryggmärgen att man ska fly, söka skydd och larma.

Vad tänker du kring att jag som obehörig person har vistats i flera timmar i skolans lokaler?

– Det är så klart inte bra men samtidigt är det svårt att kontrollera. Att bygga inslussning och kontroll skulle bara vara en falsk trygghet, kosta mångmiljonbelopp och inte öka säkerheten nämnvärt, som jag ser det.
Målsättningen framåt för framförallt gymnasieskolorna i kommunen är att de flesta dörrar ska vara stängda och låsta förutom huvudentréerna. Anledningen till att man inte kommer att låsa helt och hållet beror bland annat på att vissa skolor har fler fastigheter och där behöver man även kunna släppa in utomstående, vilket skapar logistiska problem.

– Man löser inte våldsdåd och säkerhet genom att låsa ner allting, det visar ju både Risbergska och dåden i Eslöv och Malmö Latin. Det är inte den slutgiltiga lösningen, säger utbildningschefen för gymnasieskolorna.

Vincent Ladestam går andra året på Per Brahegymnasiet i staden. Det var en av alla tio skolor som besöktes i granskningen.

– Det är lite läskigt att det kan komma in personer som inte är behöriga. Jag föredrar att det ska vara låst, det känns tryggast, säger han.

Faktaruta

Så här genomfördes granskningen

Reportern besökte 10 utvalda kommunala högstadie- och gymnasieskolor i Jönköpings kommun och kontrollerade om det gick att ta sig in utan hjälp från en behörig person samt utan passerkort.

Här är de tio skolorna som besöktes. När är vilken dag skolorna besöktes och tid är hur länge reportern var inne i skolans lokaler.

Erik Dahlbergsgymnasiet
När: Onsdagen 9 september
Tid: 12.45-14.50

Per Brahegymnasiet
När: Onsdagen 9 september och Tisdag 15 september
Tid: 10.55-11.30 (onsdag), 10.30-11.35 (tisdag)

Bäckadalsgymnasiet
När: Onsdagen 9 september
Tid: 08.40-10.40

Sandagymnasiet
När: Torsdagen 10 september
Tid: 08.50-10.50

Attarpsskolan
När: Torsdag 10 september
Tid: 12.50-13.20

Alfred Dalinskolan
När: Torsdagen 10 september
Tid: 11.04-11.35

Rosenlundsskolan
När: Torsdag 10 september
Tid: 13.55-14.20

Stadsgårdsskolan
När: Torsdag 10 september
Tid: 14.40-15.10

Ljungarumsskolan
När: Torsdag 10 september
Tid: 15.23-15.55

Junedalsskolan
När: Fredagen 11 september
Tid: 10.30-11.00

(Reportern blev inte utslängd från någon av skolorna. Anledningen till att reportern inte var längre än den utsatta tiden i skolorna var för att hinna med samtliga skolor på tre dagar)

Faktaruta skolsäkerhetslagen

Så här står det i den nya skärpta skollagen som trädde i kraft inför höstterminen 2025.

“Det ska tydliggöras att skolan inte är en allmän plats. Alla förskolor och skolor ska vidta åtgärder för att obehöriga inte ska ges tillträde till förskolans eller skolans område när verksamheten pågår. Det är huvudmannens ansvar och kan bland annat handla om tydliggöranden av gränser, upplysningar om att obehöriga inte får vara där, låsta dörrar, passerkort, kodlås och taggar.”