Från papper och penna till artificiell intelligens: En lärares utmaning

AI har revolutionerat samhället och förändrat skolundervisningen. Läraren Fredrik Söderhjelm står inför utmaningen att hålla sina ämnen relevanta i en alltmer digitaliserad värld.

— Elever idag är kravmaskiner, säger Fredrik Söderhjelm

I korridorerna inne på Per Brahegymnasiet i Jönköping är det tyst och lugnt. I filmsalen har läraren Fredrik Söderhjelm lektion. Ett fåtal elever sitter framför datorerna och redigerar videos. I år var första året som Per Brahegymnasiet inte kunde starta höstterminen med den estetiska inriktningen digital design, då endast fem personer sökte linjen.

— Som lärare idag har jag en annan roll. Jag måste vara en slags opinionsbildare och en marknadsförare, säger Fredrik Söderhjelm.

När Fredrik började som lärare för 25 år sedan var medieprogrammet populärt. Det ansågs exotiskt och fräckt att läsa det, och skolan hade tre fulla klasser i varje årskurs. Omställningen med att behöva marknadsföra programmet har kommit successivt. Det började 2015 och sedan dess har antalet sökande minskat. Vilket han anser är lustigt då elevantalet i kommunen är skyhögt.

Idag får Fredrik Söderhjelm tänka annorlunda kring utbildningen jämfört med när han började sitt yrke. Han måste skapa en mer attraktiv utbildning. Utbildningen ska vara rolig, han själv måste vara rolig, eleverna måste få utlopp för sin lust och han måste erbjuda uppgifter som eleverna tycker om. Därför har han valt att implementera AI i utbildningen.

— Elever idag är kravmaskiner, de kräver mer än vad man gjorde förr. Men jag tror att eleverna upplever AI som roligt. Så då är det bättre att låta eleverna jobba med AI när det är tillåtet, säger han.

AI i utbildningen

Inne i klassrummet finns det affischer på väggarna som ska inspirera och är exempel på vad tidigare elever har gjort. På en bänk finns en hög av utskrivna platsreportage som elever har skapat. Platsreportage är en uppgift som har funnits länge. För bara några år sedan åkte eleverna ut till platsen, tog bilder, skrev texten och skapade layouten. Idag får eleverna skapa en fejkad plats där bilderna och texten är gjorda med hjälp av AI. Fokuset ligger inte längre på att göra allt själv, utan mer layout, typsnitt, spaltbredd med mera. Detta är ett av exemplen på hur eleverna får jobba med AI.

Exempel på platsreportage som elever har gjort, där bild och text har skapats med hjälp av AI.

Fredrik Söderhjelm och hans kollegor diskuterar kontinuerligt hur de ska använda AI på bästa sätt. Målet är att utnyttja teknologin utan att låta den ta över helt. Faran anser han kan bli att AI sköter allt skolarbete. Då skapas risken att de skickar elever till högskolan som inte kan stava, inte orkar med skolarbetet och hoppar av utbildningen efter en månad.

Idag finns inte hemuppgifter på samma sätt som för några år sedan. Eftersom risken för att eleverna använder AI på ett sätt som inte är tillåtet i skolan är stor, menar Fredrik Söderhjelm. Nu skrivs till 90 procent av alla skrivningar i ett program som heter Dugga. Skrivningarna görs i skolan, inne i salen där Fredrik själv låser upp en skrivning och sedan stänger den.

Framtiden med AI i skolan

Det är lugt och tyst i filmsalen när lektionen precis har börjat.

Hur tror du AI kommer utvecklas?

— AI kommer att bli ännu bättre. Det är en jättestor fara men jag försöker jobba med det och inte mot det. Men skolan kommer att vara involverad i AI och det kommer att vara fullständigt kakafoni.

Skulle du säga att det har blivit svårare att vara lärare i ämnena du undervisar, i jämförelse med andra ämneslärare?

— Jag har en helt annan hastighet på banan så jag tror att det har blivit extra jobbigt för mig. Det är som ett Formel 1-race ibland. Det är bilar överallt där jag verkligen måste vara flexibel. Nu är jag väldigt svart och vit men en samhällslärare har fortfarande, tror jag, en ganska traditionell undervisning. Jag måste hänga med på ett annat sätt vilket är svårare och det krävs mer av mig.

90 procent av tiden sitter Fredrik Söderhjelm med tekniska och praktiska problem snarare än med pedagogiska. Att hjälpa eleverna med att lösa deras svårigheter tycker han är roligt eftersom eleverna blir väldigt glada. Det är även anledningen till varför han är kvar som lärare.

— Att hjälpa eleverna och att bygga en relation till dem är viktigt för mig. Eleverna ska känna att det är roligt att komma hit och att lektionen är rolig. Det ska inte kännas som ångest eller tvång, utan de ska vilja vara här av fri vilja.

G-BVQ5VFQ7W4