Kaeth fick in kanelbullen i svenska almanackan

Kanelbullen har kommit att bli en symbol för svensk fikakultur, och just idag avnjuts miljontals kanelbullar runt om i landet. Men hur kunde bakverket få en egen dag i almanackan? Det är tack vare Kaeth Gardestedt.

Historien bakom kanelbullens dag börjar år 1999 då organisationen Hembakningsrådet, som jobbade för att bevara bakning i hemmet, skulle fira sitt 40-årsjubileum. Kaeth Gardestedt arbetade som pr-konsult i organisationen och fick då idén om att, i samband med jubileumet, instifta en dag tillägnad hembakning.

– Jag ville skapa en särskild dag, på den tiden fanns det bara traditionella högtider som påskafton och julafton i almanackan. Hembakningsrådet handlade om traditionen av hembakning så då ville vi också lyfta fram något man kan baka hemma, berättar Kaeth Gardestadt.

Vilket bakverk skulle representera dagen var inte självklart, men Gardestedt övertygade Hembakningsrådets styrelse om att kanelbullen var det perfekta valet.

– Kanelbullen är ingen lyxig bakelse, det är ju något som alla enkelt kan baka hemma. Jag pratade med mycket folk och alla hade positiva minnen av den, inte en enda hade något negativt att säga, säger Kaeth.

En dag om kärlek och omtanke

Styrelsen beslutade att dagen skulle infalla den 4 oktober, vilket sammanföll med den internationella barndagen 1999. Det blev bestämt att dagen skulle handla om kärlek, omtanke och välgörenhet. Eftersom sociala medier inte var ett alternativ på den tiden var Gardestedt tvungen att använda traditionella medier för att sprida budskapet till hela Sverige.

– Det var posten som gällde, jag skickade tusentals brev och pressmeddelanden om den här dagen. Jag bombarderade mitt nätverk av hushållslärare också så att det även skulle bakas i skolorna.

Den 4 oktober 1999 visade resultaten av hennes insatser sig tydligt. Kanelbullar fyllde program som Godmorgon Sverige och Nyhetsmorgon, och uppmärksamheten i tidningarna var omfattande. Bagerierna blev tagna på sängen av alla kunder som ville köpa kanelbullar.

– Det var så offantligt många människor som deltog i det här firandet, men många trodde också att det bara var en engångsföreteelse.

Men Kaeth Gardestedt var ihärdig och under åren som följde fortsatte Kanelbullens dag att firas den 4 oktober. Det blev årets mest gynnsamma försäljningsdag för bagerinäringen och tillslut, år 2004, erkändes dagen officiellt och skrevs in i den svenska almanackan.

Vill att fler ska dela med sig av vinsten

Trots den stora framgången känner Gardestedt att hon inte helt lyckades förmedla det budskap som dagen ursprungligen var tänkt att handla om.

– Dagen skulle handla om kärlek, omtanke och att dela med sig, förklarar hon.

Även om vissa bagerier skänker en del av sin vinst till välgörande ändamål, är det många som inte gör det. De kommande åren planerar därför Kaeth Gardestedt att jobba för att dagen ska få ett större fokus på välgörenhet.

– Det finns så många olika saker som skulle kunna stödjas. Det är ju inga småpengar utan miljonbelopp det skulle handla om ifall alla delade med sig av sin förtjänst från den här dagen.

Men kan känna dig stolt över att du faktiskt lyckades skapa Kanelbullens dag?

– Ja rätt så stolt, det är kul att se att hur det bakas kanelbullar i andra länder också. Jag har ju vänner runt om i Europa och Amerika som också firar den här dagen.

Hur ska den perfekta kanelbullen vara enligt dig?

– För det första får den inte vara för stor, jag vill hellre kunna äta flera än att inte orka med en jättestor. Sedan ska den vara väldigt väl gäst och ha mycket fyllning och den får också vara hårt gräddad, jag tycker om när den är lite knaprig.