Svf morgon 24/1/25: Trump special!
24 januari, 2025
Träning på egna villkor – gymmets resa från nisch till norm
Cirka 2,6 miljoner svenskar har gymmet som sin främsta motionsform. Foto: Pixabay
Fler svenskar gymmar än de som spelar hockey, fotboll och innebandy tillsammans. Är det ett tecken på ett nytt samhälleligt behov, eller går något förlorat när vi väljer individuell träning över föreningsidrotten?
—Gymmets popularitet speglar ett samhälle i förändring, där allt färre engagerar sig i föreningslivet, säger Jonny Hjelm, idrottsforskare vid Umeå universitet.
Ett Mekka för hälsotrender
Popmusiken dunkar i högtalarna. Det är full aktivitet på Nordic Wellness Atlantis, en av gymkedjans mest populära anläggningar i Jönköping. Vid rusningstid flockas unga som gamla här, för att “bygga på gainsen”, träffa kompisar, gå på pass eller bara skingra dagens tankar.
Hur kan en plats, så präglad av svettlukt och oväsen, komma att bli ett mekka där nya hälsotrender kan formas? Här samlas allt från unga tjejer, inspirerade av av clean girl-estetiken på sociala medier, till så kallade “gym bros” som jagar den nachoformade drömkroppen och pensionärer som prioriterar hälsan. Gymmet har blivit en mötesplats för människor med det gemensamma målet – att kanske må bättre.
Tobias Jonasson tror att den moderna gymlokalens utformning är en framgångsfaktor. Foto: Ebba Thapper
En naturlig utveckling
I receptionen, en trappa upp från vikter och löpband, står Tobias Jonasson som är distriktschef för Nordic Wellness i Jönköping. Han ser den ökade populariteten som en naturlig utveckling.
—Nu finns gymmen på marknivå, på populära shoppinggator, bland butiker och caféer. Kombinationen av fräsch inredning och “serviceminded” personal tror jag bidrar till att gymmet blivit dagens mötesplats. Jättemånga spenderar mycket av sin fritid här, säger han.
Tobias Jonasson menar att pandemin också haft en positiv effekt på människors inställning till träning.
—Många blev mer måna om att ta hand om sin hälsa och bygga upp sitt immunförsvar för att bli motståndskraftiga mot sjukdomar. Det gör att fler köper gymkort.
Per Lindholm tycker att gymträning passar honom bäst. Foto: Ebba Thapper
En av besökarna på gymmet är Per Lindholm, 37 år. Han väljer att träna på gym eftersom det hjälper honom i vardagen.
—Jag har tränat fotboll, basket och andra sporter, men gym är någonting man kan applicera på det vanliga livet. Om man lyfter tungt på jobbet kan man till exempel träna rygg, säger han.
Per Lindholm tror att sociala medier inspirerar fler att söka sig till gymmet.
—De bidrar till att man har börjat prata mer om hälsan, att det är viktigt och det gör att fler vill leva ett friskt och hälsosamt liv.
Tävling utan press
Den första snön faller över ett gråmulet Göteborg. Det är kyligt och rök bildas vid varje andetag. Ett stenkast från Liseberg ligger den humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet.
I en bekväm skinnfåtölj vid ett slitet träbord sitter Jens Ljunggren, professor i idrottshistoria vid Stockholms universitet. Han ser gymmets popularitet som en spegel av ett mer individualistiskt samhälle.
—Gymmet ger frihet. Du kan träna när och hur man vill, utan att anpassa dig till föreningslivets tider och ansvar. Men det kommer med ett pris – gemenskapen, demokratiska värderingar och lagkänslan riskerar att försvinna, säger han.
Jonny Hjelm, professor i historia vid Umeå universitet, är författare till boken Idrott, träning och allvar (2015) som beskriver den svenska idrottshistorien.
Under ett telefonsamtal poängterar han att många unga tjejer och allt fler killar lämnar föreningsidrotten tidigt, ofta på grund av ökade tävlingskrav. Gymmet erbjuder ett alternativ: träning på egna villkor, utan press.
—Gymträning är en “parallellkonkurrensidrott”, där du tävlar med dig själv. Det är en lockande frihet för många, särskilt för dem som inte hittar meningsfullhet i föreningsidrotten.
Jens Ljunggren och Jonny Hjelm, idrottshistoriker på Stockholms och Umeå universitet. Foto: Privat
Drömkroppen och sociala medier
En annan faktor bakom gymmets popularitet är sociala medier. Jens Ljunggren menar att dagens samhälle genomsyras av en “dold tävling” om att vara den bästa versionen av en själv.
—Det finns en press att förbättra sig, och utseendet är en del av det. Sociala medier spär på detta genom att visa drömkroppar och hur träning kan lösa alla problem.
Jonny Hjelm ser en liknande trend.
—Det individualistiska samhället har skapat ett ideal där kropp och själ kombineras med hälsotrender. Många söker personlig utveckling, snarare än tävlingsframgångar eller föreningsengagemang.
Från bodybuilding till fitnessrevolution
Gymkulturens framväxt är inte ny. Den började långt innan bodybuildning introducerades i Sverige på 1970-talet, inspirerad av Arnold Schwarzeneggers film Pumping Iron. Dokumentären följer hans förberedelser inför bodybuildingens största tävlingar – Mr Olympia och Mr Universe. Efter dess release 1977 började gym startas runt om i hela landet.
I boken Fitnessrevolutionen (2014) skildrar forskarna Thomas Johansson och Jesper Andreasson hur synen på styrketräning och gymmet förändrats under de senaste femtio åren.
En tidsepok de menar definierats av en explosionsartad ökning av allt som “fitness” innebär; gymkedjor, personliga tränare, bodybuilding, crossfit, yogamattor, kettlebells med mera.
Bodybuildern Arnold Schwarzenegger. Foto: Pixabay
Innan dess hade den supermuskulösa kroppen setts som vulgär och omänsklig. Under 1900-talets första hälft var “starke mannen” en cirkusattraktion att känna och klämma på.
En sådan man var engelsmannen Eugen Sandow. Efter år av turnerande med olika cirkusar blev han entreprenör inom styrkebranschen. Han startade institut med fysisk inriktning och magasin om träning, vilket var mycket ovanligt under den här tiden.
I sin bok Fitnessrevolutionen skriver Thomas Johansson och Jesper Andreasson, att när tyngdlyftningen kom till Sverige bara var ett intresse för några få frälsta. Majoriteten av samhället såg kroppsbyggande som ett “menlöst manligt intresse”, och få etablerade sporter intresserade sig för att inkorporera tyngdlyftning i sina träningspass.
Det förändrades under 1900-talets slut. Gymkulturen började breda ut sig med stora gymkedjor som öppnade gym runt om i landet. Samtidigt ersatte termen “fitness” bodybuilding, vilket gav träningen en hälsosammare och mer ungdomlig image.
Som Johansson och Andreasson uttrycker det i boken:
Fitness är idag synonymt med att ta hand om sig själv, både kroppsligt och mentalt. Men utan bodybuilding hade gymkulturen aldrig fått sitt genombrott.
Idag är gymmen en del av vardagen, och deras utbud av träningstyper lockar en bred publik. Från yoga och pilates till tyngdlyftning och crossfit – alla kan hitta sin plats här.
En av världens första bodybuilders och pionjärer inom styrkebranschen Eugen Sandow. Foto: Pixabay
Konkurrent eller komplement?
Inte långt från gågatan, där flera gym ligger, har Johanna Lagerstrand Johansson sitt avskalade kontor. Från fönstret kan hon se ut över hyreshus och grå betong. Men hennes hjärta finns ute på landsbygden.
Hon jobbar med stöd till kommunens idrottsföreningar och ser hur föreningsidrotten och gymmen allt oftare möts i samarbete.
—Många föreningar öppnar egna gym eller erbjuder träningsformer som är inspirerade av gymkulturen, som yoga och crossfit. På så sätt kan vi fånga upp fler människor och kanske locka nya medlemmar, säger hon.
Johanna Lagerstrand Johansson ser hur idrottsrörelsen inspireras av gymkulturen. Foto: Ebba Thapper
Trots konkurrensen ser hon gymkulturen som ett komplement snarare än ett hot mot föreningsidrotten.
—Gymmet är en fantastisk möjlighet för dem som inte trivs i klubbstugorna. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigast att människor rör på sig, oavsett hur de gör det.
Tobias Jonasson från Nordic Wellness, håller med.
—Föreningslivet bygger gemenskap och skapar minnen som gymmet aldrig kan ersätta. Men gymmet är ett tecken på att samhället förändras, och jag tror vi kan hitta en balans mellan de två, säger han.
Tobias Åström Ackevald, tror på en balans mellan gymmet och föreningsidrotten. Foto: Ebba Thapper
En riktig stammis på gymmet är Tobias Åström Ackevald, 36 år. Han föredrar att träna på gym, men ser hur gymkulturen och föreningsidrotten gynnar varandra.
—Jag tror inte att gymmets framgång har påverkat föreningarna negativt, snarare tvärtom. Gymträning bygger en stark grund som kan gynna andra sporter. Jag ser gym och föreningsliv som kompletterande, inte konkurrerande.
Vad framtiden bär med sig
Enligt Riksidrottsförbundet är det fler svenskar som gymmar än de som spelar hockey, fotboll och innebandy tillsammans. Det visar forskning av Riksidrottsförbundet, baserad på SCB:s statistik över svenskarnas populäraste motionsvanor 2023.
På bara några decennier har gymmet gått från att vara ett tillhåll för bodybuilders till en mötesplats för alla – unga, gamla, kvinnor och män.
Trots gymkulturens framgångar ser Jens Ljunggren en fortsatt plats för föreningsidrotten.
– Gymkulturen speglar vår tid, men föreningsidrotten erbjuder något unikt – en gemensam identitet och känslan av att vara del av något större, säger han.
Men frågan kvarstår: har något gått förlorat när gymmet får en allt större roll i samhället?
Jonny Hjelm tror att gymmets framväxt kan påverka att klassiska värden som förknippas med föreningsidrotten undermineras.
—När fler fokuserar på individuell prestation, än gemensamma mål, riskerar vi att tappa laganda, samarbete och möten mellan generationer. Gymmet erbjuder individuell frihet och flexibilitet, men sällan en lika stark känsla av tillhörighet. När det dessutom finns många som känner sig ensamma, kan det finnas en risk att gemenskapen som föreningsidrotten byggt upp försvagas, säger han.
Dock är Jens Ljunggren, Jonny Hjelm, Tobias Jonasson, Johanna Lagerstrand Johansson och gymbesökare eniga, om att framtidens träning kanske inte handlar om att välja mellan gym och idrottsförening, utan om att hitta en balans som bevarar det bästa av båda världar.
Data är avrundade och baseras på andelar av den vuxna befolkningen (ca 10 miljoner). Siffrorna varierar något beroende på undersökningsmetoder och deltagarnas ålder.
Mer detaljer finns att läsa på Riksidrottsförbundets hemsida eller SCB:s rapporter om idrott och fritid.
Senaste artiklar
Dela gärna
Senaste artiklar
Svf morgon 24/1/25: Trump special!
24 januari, 2025
KRÖNIKA: Skärp er, HV-supportrar!
15 januari, 2025