Regissören om julkalendern: "Vår sista lägereld"

Att göra en julkalender som passar alla är inte lätt. Calle Åstrand berättar om hemligheterna bakom Sveriges mest älskade decembertradition.

– Det gäller att bromsa ner känslorna, säger regissören och manusförfattaren Calle Åstrand.

I söndags, dagen innan avsnitt ett visades på SVT av årets julkalender Tidstjuven så blev produktionen klara med allt kopplat till årets julkalender, medgav regissören. När det kommer till vilken typ av målgrupp man riktar sig till så går inte Åstrands och SVTs tankar ihop.

– SVT säger att målgruppen är 5-95 år som tittar på julkalendern. Men det stämmer inte för mig. Det är snarare barn mellan 7-12 år för det är då man får sin favorit-julkalender. Det spelar ingen roll vad som kommer efter för folk kommer ha starkast minne till de julkalendrar de såg när det befann sig i den åldern ( mellan 7-12 år), säger Åstrand.

Hur man lockar en bred publik som SVT vill att man gör med en julkalender kan det vara svårt. Men Åstrand har en tydlig idé med hur man ska göra.

– Jag tror att vi måste göra ett äventyr för barn mellan 7-12 år. Sedan har jag en del historiska nedslag vilket medelålders män gillar och i Mirakel slängde vi in en hund för att locka lite yngre personer. Jag tror att om barnen tycker om det så vill även föräldrarna samt mor- och farföräldrarna se på det för de vill gärna veta vad sina barn kollar på. Men om barnen inte tycker om det så kommer de andra inte heller att kolla på det.

“Folk är skraja”

Enligt Åstrand vill folk ha spänning, äventyr och känslor i en julkalender. Men just det där med känslor kan vara känsligt.

– Man får inte irritera någon eller göra barnen rädda. Det gäller att bromsa ner känslorna i en julkalender eftersom folk är skraja för konsekvenserna.

Idén med Tidstjuven härstammar från det lite äldre berättandet där Åstrand har tagit inspiration från Astrid Lindgren.

– Jag gillar historia och tittar man tillbaka på Astrid Lindgren så förekommer det ofta avsaknaden av en förälder, därifrån föddes idéen om att pappan försvann. Utöver det har jag även tänkt på vad man skulle göra om man var 11 år gammal och Gustav Vasa kom in i rummet. Det är ett embryo till en idé. Sedan tycker jag väldigt mycket om tidsresor och historiska miljöer.

Det här är Åstrands tredje julkalender som han har gjort. Han har producerat Håkan Bråkan (2003), Mirakel (2020) och Tidstjuven (2025). Det finns både likheter och skillnader.

– Mirakel är mer lik Tidstjuven. Den hade ett lugnare tempo och en fin berättelse. Tidstjuven är ett mer äventyr. I Håkan Bråkan hade varje avsnitt ett tema, nu berättar man historier i en lång båge från början till slut.

Även fast tekniken har gjort framsteg och att kvaliteten på inspelningarna har blivit bättre med åren så är det framförallt allt en sak som var betydligt bättre förr.

–När vi gjorde Håkan Bråkan hade vi 90 inspelningsdagar, nu har vi bara 55 dagar. Det blir därför större press för de som arbetar med det.

Så hamnade han i branschen

– Jag jobbade mycket med reklam på den tiden och jag hade även gjort en uppmärksammad tv-serie som heter “Kenny Starfighter”. Julkalendern hade vid den här tiden gått ner i tittarsiffror och pressen skrev ingenting om julkalendrar. Då bad SVT mig att göra en julkalender som sticker ut och som når över en miljon tittare.

Efter första avsnittet av Håkan Bråkan så var det ett mittuppslag i Aftonbladet där det stod “Stoppa julkalendern”. Jan Olov Andersson, filmkritiker på Aftonbladet, gav den ett plus efter avsnitt ett för att den var för barnslig för vuxna och för vuxen för barn. Efter avsnitt 24 fick den fem plus.

– Den hämtade ikapp det mot slutet och alla blev överlyckliga. Man måste börja någonstans i en historia för att hitta ett bra slut. Man skulle kunna göra alla glada från början till slut,men det skulle bli väldigt tråkigt att titta på för då finns det ingen tydlig dramaturgi.

“Skickade en flaska champagne”

När man gör något som engagerar många som julkalendern gör så finns det också en baksida med det och det är all negativ kritik.

– Första gången var jag chockad över vad folk tyckte och tänkte och man kunde ta illa vid sig. Ibland ville jag bara säga “men gör det själv”. Vissa tycker till och med illa om julkalendern innan den ens har börjat.

Men det fanns även människor som visade sin uppskattning på olika sätt.

– Ingvar Oldsberg skickade en flaska champagne och Richard Hobert ringde och berömde mig. Sedan fick jag även blommor från några. Folk förstod att jag fick mycket skit från vissa, trots att det var en liten klick, så värmde det att få beröm från andra. Det tog mig 17 år innan jag gjorde en till julkalender.

Åstrand hade det svårt att välja sin favorit bland sina tre julkalendrar som han har gjort.

– Jag tycker det finns otroligt “knasiga” scener i Håkan Bråkan som är fantastiskt roliga. Mirakel var en fin berättelse och kom perfekt under pandemin. Folk var svultna på att få se något. Men Tidstjuven tycker jag är det bästa äventyret.

Det har skett en del förändringar i samhället på dessa 22 åren som han har varit verksam i skapandet av julkalendrar.

– Folk är mycket mer rädda idag för att säga och tycka saker. Det är internets fel, ibland kunde man önska att man gick tillbaka till brevduvor. Men även sättet att skoja på och vad man får göra och inte göra har blivit en stor förändring.

När det kommer till generella favoriter bland julkalendrar så fanns det några som har stuckit för honom.

–Den första som jag tyckte om det var Trolltider. Sedan tyckte jag om Staffan och Bengt, men även Sunes jul. Men det finns andra bra julkalendrar som Tjuvarnas jul och Selmas saga.

Åstrand hade inte några speciella minnen från barndomen kopplat till julkalendern. Men det fanns en annan sak han la märke till kopplat till en julkalender han såg som barn.

– Jag tänkte på en grej med julkalendern Albert och Herbert. För där hade de utanför dörren att “ julen står för dörren” och då stod det hjul utanför dörren. Det skämtet återanvändes även senare i julkalendern Panik i tomteverkstaden. Det var lite kul att man drog en koppling till en gammal julkalender.

“Skiter i tittarsiffror”

När det kommer till framtiden så har Åstrand en rekommendation till SVT för att hålla den 65-åriga traditionen vid liv.

– Jag hoppas att SVT inte tittar för mycket på tittarsiffror utan att det för traditionen vidare. Det är Public Service så de behöver inte titta på tittarsiffror och jag hoppas att de “skiter” i tittarsiffror. Men det är viktigt att bevara julkalendern eftersom det är den “sista lägerelden” vi har som hela familjen kan samlas runt.